- Project Runeberg -  Historia öfver Förhållandena mellan Sverige och Norrige ifrån dessa Staters upkomst intil närvarande tid / Första Delen /
154

(1821-1823) [MARC] [MARC] Author: Gustaf Silverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

manskap af Könungens Jarl öfver en del af Götha Rike
Toje Valgöterson, då han ånyo med framgång infann sig
i Skåne och dfe Danska öarna, men det följande året led
det tredje nederlaget vid Helgenäs. Han fann icke <Jess*
mindre ännu en tillflygt i Sverige, der han afvagtade
tillfället att åter underlägga sig Danmark.

Då Magnus efter dessa segrar ansåg sig säker om
Danmarks besittning, trodde han sig älven vara rätta
arf-tagaren efter Hårdaknut till Herraväldet öfver England.
Edvard, med tillnamnet Confessor, hade der bemägtigat sig
styrelsea. Till honom skickade Magnus sändebud, för att
förklara sina anspråk, under hot, att i fall de bestriddes,
med magt göra dem gällande. Konung Edvard svarade:
**Konung Knut min StyfFader trängde mig ifrån Riket, och
hans Söner togo det efter honom: Gud har åter unnat
mig Kronan, den jag till yttersta blodsdroppan ärnar
försvara.” Då Magnus om detta svar erhöll underrättelse,
eftergaf han sina fordringar och förklarade: ”Konung
Edvard må för mig i fred behålla sitt Fädernerike, och jag
nöjer mig med dessa Riken, som Gud gifvit mig.”
Detta anföres af denna tids häfdatecknare, såsom ett stort prof
af hans äterhållsamhiet.

Men snart yppades för Sven Estridson ett nytt
tillfälle att angripa Danmark. Vi hafve förut berättat att
Sigurd Syrs yngste Son Harald, Konung Olof den Heliges
Styfbroder, hade, sårad i slaget vid Sticklestad, undkom,
mit och begifvit sig till Gardarike. Sedan han der
nå-gon tid uppehållit sig hos Konung Jarislaf, företog han,
efter Norrska Furstars sed, att resa på Sjötåg, anlände
sluteligen till Gonstantinopel, antog der tjenst bland
Vari ngarna hos Käjsarinnan Zo’é% som då der regerade
jämte Romanus Argyrus. Såsom Väriugarnas hufvudman ut-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:41:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/forhalland/1/0180.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free