Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i denna egenskapen gräns for envåldsmagten, men
det var merendels lifvadt af enskilda afsigter, och
Presterskapet hade der öfvervigten. Den
verkställande magtens förmäga berodde helt och hållet af
Regentens personliga kraft, då en mängd stridiga interessen
inom landet ständigt sträfvade att förlama den.
Den Svenska Statens inrättning framvisar vid
denna tidepunkt ej en särdeles vackrare talla.
Likväl grodde der sjelfständighetens frö säkrare, då
nationen ännu samlades, dels till Konungaval, dels till
andra befattningar, när de inre oredorna sådant
påkallade. Dock var denna urgamla national-rätt
mycket försvagad och gäckad, sedan Herredagarne intagit
Allhärjartingens rurn, Biskoparne och folkets
Lagmän fått inträde i Konungens Påd, och detta Råd,
ömsom förenadt, ömsorri skingradt i partier, med
folkets rnagt utöfvade nationens rätt, hvilken ej gjordes
oftare gällande, än när någon våldsam stats-hvälfning
tvang ett parti att påkalla den. Både Aristocratien
och Hierarchien voro i Sverige kraftigare
sammanbundna; de voro allsmägtiga, så ofta de voro
förenade: om dem emellan uppkom strid, berodde Konun*
gamagten af det parti, som segrade, och enda
motvikten mot dessa oredor låg i de förtrycktas utväg
att söka skygd hos folket, som alltid kunde påkallas,
och, ehuru beroende af Aristocraternas eller
Hier-archernas ledning, likväl kände sig kraftigt att strida
för lag och rätt. Om Sverige härigenom öfverhöljdes
af borgerliga oredor, lag likväl häri orsaken, att
Sverige under Unionstiden kunde tillkämpa sig sjelfstän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
