Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
H
11kt straxt efter Bo Jonssons dod, hade utgifvic,
hvari-genom han påböd, att så väl det andeliga som det
verldsliga frälset skulle till kronan afstå hvart tredje
af de hemman, som det innehade. Onekligt var, att
ett sådant steg var oundvikligt, om Nationens
säkerhet skulle kunna bevaras, och dess anseende
upprätthållas. Men detta, om det skulle lyckas, hade helt
andra förberedelser bort föregå. jRegenten borde
stadga sitt anseende såsom Rikshushållare, och
Magnaternas välde brytas genom en allmänt stadgad
of-vertygelse om sakens nödvändighet. Nu syntes detta
endast som ett ryggande af gifna förläningar, och
som ett ingrepp i den enskilda ägande rätten, hvilket
retade alla sinnen, och sedan Konungen en gång
begynt att med våld verkställa sin befallning, ville
inan ej mera sätta tro till de anbud om rättelse deri,
hvilka han gjorde, då han insåg sitt misstag. Man
hoppades på bättre tider under Margareta, och hon
fick i Sverige flera anhängare än Albrecht, hvars
Tyska gunstlingar äfven af Svenskarna ansågos såsom
främmande blodsugare. Albrecht hade ingen annan
tillflykt, än till den krigshär han i Tyskland hade
värfvat, då på Margaretas anmaningar Svenskarne
uppreste sig, och det inbördes kriget utbröt *). Marga4
reta påböd lydnad för alla de steg , som af
Riks-Mar-sken Erik Kettilsson Wase samt Birger Ulfsson och
Sten Bengtsson vidtogos. Deras anseende var i
synnerhet stort i Öster-Göthland. Margareta lät en ar-
mée
Se Litt. R. Marg, Ludov, d. B. Georg, seu 53 Apr. 138S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
