Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vande, samt utkräfde sina ofta sjelftagna rättigheter
med väpnad hand. Lagen hvilade, och styrelsens
hårdhet sammanverkade med Magnaternas ohejdade
öfvervåld att försänka landet i nöd.
Missnöjena inom Sverige blefvo dock slutligen
så allvarliga, att Margareta och den unga Konungen
måste vara betänkte på att stilla dem. Erik utmärkte
sig år 1402 genom frikostighet mot Presterskapet.
Lunds Dom-Capitel och Wadstena kloster erhöllo af
o
honom betydliga gåfvor. Likaledes Domkyrkan i
A-bo. Staden Wiborg erhöll privilegier, och den
tunga skatt, som af allmogen utpressades, under namn af
femtonmarks-hjelpen, upphäfdes. Detta varade dock
icke längre, an till år 1404, då Margareta påböd en
ny skatt af en mark penningar på hvar spis eller rök
inom Sverige. Derefter begynte Margaretas försök
att lägga Schlesvig under Danmark. Hon beskylles
att under denna tid flera gånger hafva lagt sin hand
på enskild egendom, samt i synnerhet att hafva
samlat alla allmänna handlingar, som kunde bestyrka
Svenskarnas rätt, och öfverfört dem till Danmark.
Efter godtycko satte hon till Ärke-Biskop i Upsala en
Dansk man, vid namn Johannes Jerechini, hvilken
i denna syssla bibehölls, oaktadt han af Påfven
bannlystes. Lika egenmägtigt insatte hon en ny Biskop i
Strängnäs, och till kriget mot Holsteinska huset
måste Sverige bidraga både med manskap och
penningar. Det uppretade den Svenska Adeln att ofta
der-till få göra nya rustningar, och på egen kostnad
nödgas utlösa de fångar, som i kriget gjordes, då, enligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
