Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
flera gånger att återknyta förbindelsen med Sverige,
men Norrige saknade inre kraft att tillkämpa sig
sjelf-ständighet, och Sverige var för mycket sysselsatt med
sin egen strid, för att åt sina bröder kunna racka ett
nog kraftigt biträde.
Kort efter Carl Knutssons död blef Sten Sture
af Sveriges Ständer erkänd såsom Riksföreståndare.
Redan förut voro honom Stockholm och de fleste
Rikets befästade orter upplåtne, och genom en nära
vänskap var han förbunden med Rikets nya Ärke-Biskop
Jacob Ulfsson. Den Danska Konungens anhängare
anställde i Jönköping ett möte med fullmägtiga ifrån
Danmark, men Sten Sture gjorde derpå intet
afseen-de, utan företog sig att kufva de befästade orter, som
ej godvilligt underkastat sig, och belägrade derföre
Stegeborg och Calmar. Konung Christian, som fann,
att han genom uppmaningar och kungörelser ej kunde
vinna någon magt i Sverige, begaf sig i Maji manad
1471, med en flotta af 70 skepp, till Calrnar; men
då icke heller der någon ting afgörande kunde
uträttas, seglade han till Stockholm, hvilket han på
sjösidan inspärrade, samt började underhandlingar med
det Svenska Rådet och Stockholms innevånare. Han
erböd att underkasta sina anspråk de Svenska
Ständernas pröfning, och lofvade allt hvad som kunde tjena
att tilldraga honom Svenskarnas sinnen. På en
Riksdag i Wadstena afslogo emellertid Standerne all
förlikning med Konung Christian. Krigsfolk samlades
öfver hela landet, och Sten Sture lägrade sig dermed
vid Stockholm. Der kom det till ett fältslag, hvari
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
