Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hoppet att i längden hålla Sverige kufvadt
under Danmark syntes redan förloradt, och efterveriden
kan ej undgå att såsom en märkvärdighet anteckna en
sådan ärelystnadens förvillelse, att ett dylikt hopp
verkligen på allvare kunnat hysas af en Dansk
Mon-arch. Det bevisar allenast, huru lätt en Politik
bedrages, som sjelf är byggd på bedrägeri, och att en
magt, som derigenom vinnes, ej länge kan bibehållas,
då bedragares hyllning aldrig kan vara pålitlig. Vid
Konung Johans kröning i Stockholm hade redan
någon föreslagit honom att höja bödels-yxan öfver de
Magnater, som, enligt tidens erfarenhet, ej länge
skulle fördraga hans ok. Vi lemne derhän, om han
deri-från af höll sig af verklig afsky för grymhet, eller af
blödighet och fruktan. Pramtiden visar, att äfven
detta medel i Sverige hade varit fruktlöst, der den
Ari-stocratiska Hydrans hufvuden ej på en enda hals
kunde förenas, och der utländskt våld, ju mera det
förenades med grymhet, skulle gifva ökad styrka åt den,
som ägde mod att uppträda såsom allmogens anförare.
Försöket vågades deremot uti Norrige. Det gjordes
väl af Prins Christian, Konungens son, men inga
spår finnas, att menskligheten bragt Konungen att
detsamma ogilla. I Norrige ledde det ock säkrare till
ändamålet, att afgöra detta lands fullkomliga
kufvnn-de under Danmark. Hoppet att deri lyckas,
under-stödt af rimligheten, verkade, att Konung Johan mera
fastade sig vid de Norrska angelägenheterna, än vid
de missöden lian i Sverige erfarit.
Andra Delen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
