Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i alla djurrikets klasser och ordningar, ty det har
iakttagits öfverallt, där vi kunnat erhålla tillräcklig
kännedom om djurens lefnadssätt. Det uppträder
i olika grader, allt ifrån den blotta bristen på i
ögonen fallande färger eller en allmän
sammanstämning med naturens herrskande färgtoner ända till
en så fint och noggrant genomförd likhet med de
omgifvande föremålen i sten- och växtriket, att det
liksom talismanen i sagan sätter sin egare i stånd
att göra sig osynlig.
Men huru hafva dessa underbara likheter med
omgifvande föremål uppstått? Vi skola se, att
naturen sjelf vid närmare betraktande bjuder oss en
i flertalet fall ganska antaglig förklaring därpå.
Hos de högre djuren möter oss då genast det
bekanta förhållandet, att den hvita färgen är ytterst
sällsynt hos de tempererade och varma jordbältenas
vilda däggdjur och foglar. Så finnes det i Europa
icke en enda hvit fogel eller ett hvitt däggdjur, med
undantag af de få högnordiska och alpina former,
för hvilka den hvita färgen är ett vigtigt skydd.
Och dock finnes hos dessa djur icke något
inneboende anlag till att undgå hvitt, ty de hinna knapt
blifva tamda, förrän det uppstår hvita afarter, hvilka
synas trifvas lika väl som de andra. Vi hafva ju
hvita möss, råttor, kaniner, hvita kattor, hundar,
hästar, hornboskap, hvita höns, dufvor, kalkoner och
änder. Några af dessa djur hafva varit tama
mycket länge, andra blott i några få århundraden;
nästan i hvartenda fall, då en djurart fullständigt
öfvergått till husdjur, hafva hvitbrokiga och hvita
afarter uppstått och blifvit beständiga. Men äfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
