Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förklaring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och twärt emot Conventionens lydelse[1] underrättades
ej om Stillestånd eller Freds-Negociationer förr än
Freden war gjord. Efter erhållen tidning härom, åtföljd af
et kallt och flyktigt anbud, at bidraga til fred,[2] lät
Konungen förnya begäran om Stillestånd, (som bordt wara i
Tilsiter freden betingadt), men fick afböjande swar, och
insåg wärdet af Rysslands medwerkan. Konungen fann
sig nu mera ur stånd at längre förswara sina Tyska
Stater och måste öfwergifwa dem.
Efter denna förlust, förorsakad genom Rysslands
affall, återförsattes Kongl. Maj:t utom Krigs-Theatren,
och sökte blott inom Sit Rike njuta det lugn som des
läge tycktes lofwa. Med Ryssland hade Kongl. Maj:t
redeligen upfylt sina förbindelser, och wäntade, ehuru
numera under et skiljaktigt systeme, rättwisa för hwad
under det framfarna war gjordt. Konungen hade med
sina Krigsskepp understödt de Ryska Operationerne, hade
för Kejsaren öpnat Sina Krigsförråder, hade förkastat
och genast uptäckt de anbud Franska Styrelsen lät göra,[3]
bland annat, at för et fridsbrott med Ryssland midt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
