Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tiden 1483—1526 - Pawell Grijs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skriften upplyser, är boken utgiven »cum privilegiis» — första
gången något dylikt omtalas i svensk bokhistoria. Då
privilegiet sedan förekommer inom den svenska bokmarknaden,
avser det att skydda förläggaren från en obehaglig
konkurrens med de svenska tryckerierna. Nu fanns emellertid blott
Grijs’ eget, och privilegiet måste därför hava utfärdats mot
utländska bokförare och inneburit, att blott Pawel Grijs’
ägde rätt att i Sverige — eller ärkestiftet — försälja
psal-terier. I så fall var han väl också förläggare. Men även
hans övriga böcker voro troligtvis hans egen affär: så ett
par skolböcker, nämligen en 1515 tryckt Donat, en annan
blott i fragment bevarad skolbok, Remigius, och ett 1519
tryckt grammatiskt arbete, Composita verborum av Magnus
Ingemarsson, som då var rektor för Uppsala skola och kanik
vid domkyrkan. Här låter det dock mycket väl tänka sig,
att skolrektorn själv varit förläggare, betalat Grijs för tryck
och papper och själv sålt exemplaren till skolpiltarna.
Härför talar möjligen uttrycket, att boken i fråga blivit »Paulo
Grijs ad imprimendum tradita». Men det låter också tänka
sig, att Magnus Ingemari varit belåten med att få sitt arbete
gratis tryckt, lämnat Grijs manuskriptet och låtit denne själv
genom bokens försäljning göra sig betäckt för
tryckkostnaderna. Att Pawel Grijs idkat bokhandel framgår i varje
fall av den titel, som han ger sig i Donatupplagan, där han
kallas »artis impressorie librarius».
Men Pawel Grijs tog även upp Fabris idé att trycka
böcker på svenska språket. År 1514 utgav han ett arbete av
Gerson, Ars moriendi, i Ericus Nicolais svenska
översättning. I efterskriften berättar översättaren icke blott, att
ärkebiskop Jakob »befalt och budit» honom att översätta
boken, utan ock att ärkebiskopen »befalt» Pawel Grijs,
boktryckare och borgare i Uppsala, att trycka den. Här kunde
man således tänka sig, att ärkebiskopen bekostat boken och
sedan gratis utdelat den. Men denna befallning kan ock
44
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
