Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tiden 1483—1526 - De sista katolska tryckerierna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
scriffwe oss til werduge fadher om thet prenterij ath tyske
icke lengher skwla löpa borth med then fordeel etc. Saa
veether oss och saa ther om bestyrth haffwa medh goda
swenska karla ath vj epther thenna dagh icke skwle
be-höffwa ther tijl inkalla några tiszka och ther före scriffwe
vj edher tijl ath vj icke gerna såghe ath thetta vårth
vp-tagna prenterj skwlle bliffwa förlagt med thet i
Suder-köpungh Veel vetandes ath thet inthet saa vel besörgt var
med all deel som thetta her i Stockholm.» Med anledning
av detta kungliga missnöje fick Olaus Ulrici flytta tillbaka
till Malmö, och Brasks verksamhet som förläggare upphörde.
Samma öde, som 1527 drabbade Söderköpingstryckeriet,
hade redan två år förut drabbat landets andra tryckeri, det
i Uppsala, som i slutet av 1525 eller början av 1526 flyttades
till Stockholm och från ett katolskt agitationstryckeri
förvandlades till ett protestantiskt. Söderköpingstryckeriet var
således det sista katolska i landet, och 1526 hade redan en
ny period börjat inom vårt lands bokhistoria. Därmed fick
även förläggarverksamheten en annan karaktär, i det att
staten inträdde i de olika stiftsstyrelsernas ställe.
Medeltidens egentlige förläggare hade, såsom vi sett, varit
domkapitlen. Någon gång hade de inrättat egna tryckerier med
egna korrektorer; i varje fall gjorde de upp med
boktryckaren om upplagans storlek, om prisen på de enskilda
exemplaren, om papperets valör, om banden etc.; vidare försålde
domkapitlet själv böckerna, såsom det synes, genom
domkyrkans sakristan till ett bestämt pris, varmed i regeln följde
fyratio dagars syndaförlåtelse. Prästerna i stiftet ålades att
köpa boken och hotades i några fall med särskilda straff
för uraktlåtenhet i detta avseende.
Den andra formen för förlag var, då en korporation eller
en enskild person på sin bekostnad lät trycka en bok, som
sedan utdelades såsom agitationsskrift eller såsom en from
gåva — i bägge fallen troligen gratis.
7—220873
49
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
