Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tiden 1611—1718 - 1618 års bibel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jauch lät emellertid ej avskräcka sig, och 1622 utkom
hans tjuvtryck i två volymer, enligt granskares uppgift med
en mängd svåra korrekturfel. Men antagligen kunde ej många
exemplar smugglas in i riket, och tack vare Gustav Adolfs
energiska ingripande blev det nu i det hela slut på de tyska
förläggarnas verksamhet i Sverige; efter denna tid trycktes
endast få svenska böcker i Rostock eller Lübeck. Men å
den andra sidan var det ingalunda Gustav Adolfs mening
att monopolisera bibeln för regeringen, och de svenska
boktryckarna tyckas hava haft full rätt att trycka om den —
en rättighet, av vilken de ock i utsträckt mån begagnade sig.
Förut hade på nära hundra år (1526—1618) blott en
bibelupplaga utkommit. Efter 1618 till århundradets slut trycktes
— utom några för härens behov i Tyskland — ej mindre
än åtta fullständiga upplagor, utgivna av olika svenska
förläggare: 1646 (Keyser), 1650 (Brockenius), 1655 (Meurer),
1657 (Keyser), 1672 (Keyser), 1674 (Wankijf), 1684
(Wan-kijf), 1688 (Keyser). Något understöd från regeringens sida
gavs i regeln icke åt de olika förläggarna, ty bibeltrycket
hade nu tydligen blivit en god förlagsaffär. För det första
bibeltrycket efter 1618 fick dock Keyser ett statsanslag av
265 rdr (Kammarkoll, registr. 13/11 1646), och Wankijf
begärde åtminstone hjälp till inköp av papper för sin edition.
Även för den finska bibeln 1642 utgick ett statsanslag. Men
i det hela tyckas dessa omtryck hava burit sig bra. Först
1703 utkom en ny reviderad bibel på regeringens förlag, den
s. k. Karl XII:s bibel. Men bibeltryckstunnan var då, såsom
vi sedan skola se, anslagen till andra ändamål, och för att
betala trycket fick varje kyrka i landet nu i förskott betala
20 daler kpt och 40 daler för inlösen av ett exemplar. På
samma sätt förfors vid tryckningen av den officiella
psalmboken av 1695. För denna betalade varje kyrka 4 daler
smt i förskott. (Sandbergs Sami. U 12, 13, UU 26, 27.)
I26
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
