- Project Runeberg -  Den svenska förlagsbokhandelns historia / Förra delen /
174

(1923) [MARC] [MARC] Author: Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tiden 1611—1718 - Universitetsboktryckare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Unive.rsitetdbok.tryck.are.

Indirekt var staten förläggare även på ett annat sätt.
Såsom vi minnas, hade medeltidens egentliga förläggare varit
de olika stiften, vilka på 1500-talet fingo träda tillbaka för den
allsmäktiga staten. På 1600-talet återtogo de denna verksamhet,
ehuru nu med statshjälp. Det första stift, som här kunde
komma i fråga, var naturligtvis Uppsala, och där blev det
universitetet, som fick eget tryckeri och egen bokhandel.
Den 15 sept. 1614 utfärdade Gustav Adolf privilegium för
Mag. Ericus Petri Stabyensis att hålla öppen boklåda i
Uppsala, och däri frikallades han »för all Cronones uttlagor
och borgerligh tunga och aldeless niutha den frijheett och
privilegier som een uthaff Professoribus». Vidare skulle
han tullfritt få införa böcker från Tyskland och besöka alla
frimarknader i riket (Annerstedt, Bihang I 138).

Tre år förut utfärdades privilegium för universitetets
boktryckare Eskil Mattsson, vilken i lön fick 50 tunnor
spannmål och likaledes befriades från »alle vtlagor, så well
stadh-sens tunga, wårdh och gästningh som alt annadt. Doch
skall han icke hafue öpen gathubodh och sinne exemplaria
således vtmångla, vthan låthe bokförere niuthe sitt wilkor.»
Men däremot fick han ett till synes viktigt privilegium, som
dock ej blev av någon större betydelse, nämligen »att jngen
huarken prentere eller bokförare anthen jnrijkes eller
vtrij-kes skall här effter haffue makt nogon skolebok eller annett,
som vthj Vpsala serdeles till academiernes och skolernes
vngdhom här i rijket trykte blifwe antingen efftertryckie
eller tryckie låthe och dhem här jnrijkes föiythre, vthen
Vpsale academies prentere allene . . . Doch wele wij här
medh icke hafue dhem sin frijhet förtaget, som någre
så-dhane böcker Swerigis almenna vngdhom til nytto förbettre

174

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:41:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/forlag/1/0182.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free