Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tiden 1611—1718 - Universitetsboktryckare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utgav däremot några arbeten på eget förlag, såsom en
Gram-matica latina (1657) och en upplaga av Schefferus’ De Styl o
(s. å.). Men ingendera var någon framstående typograf, och
man såg sig därför om efter en ny. Valet föll på Henrik
Curio, som sedan 1656 varit universitetets bokhandlare. Till
dess boktryckare antogs han 1661, och denna utnämning gav
anledning till många strider mellan honom och universitetet,
för vilka Klemming och Annerstedt redogjort. Både såsom
boktryckare och person tyckes Curio hava gjort sig skyldig
till åtskilliga förseelser, men såsom förläggare skulle han, så
vida man finge tro hans svåger och beskyddare Olaus
Rud-beck, hava haft sina förtjänster. I en inlaga till Kungl. Maj:t
1692 påstår Rudbeck, »att Curio gjort stort förlag på nyttiga
Böcker och åthskillige wärk, som ingen för honom giort och
knapt någon här effter giöra lärer», och i ett brev 1685 (Bref af
Olof Rudbeck d. ä. 250) uppräknar han icke mindre än 43
arbeten, som Curio »på sin omkostnadt uplagt», bland dem
Verelius’ flesta böcker,flera av Schefferus’ och Loccenius’,
klassiska auktorer m. m. Men att döma av en inlaga från
Antikvitetskollegiet synes det tvivelaktigt, om alla dessa böcker
verkligen varit Curios eget förlag, och i varje fall angives ej
Curios förlag på titelbladet. Curio hade fått ett anslag av 20
tunnor sp. om året, vilket sedan höjts till 100, på det att han
därjämte skulle vara Antikvitetskollegiets boktryckare, och i en
inlaga (Bokhistoria s. 91) beklagade sig kollegiet, »att han —
ändock honom Åhrligen 100 Tr. Spannamåhl beståås — med
sitt arbete emot Academien ganska obillig finnes,
besynnerligast at han i betalning för Schefferi arbete De Episcopis et
Archiepiscopis Ubsaliensibus, bestående af 18 arck, begärer 1
D:r kopp:mt för hwart exemplar, som belöper för den lille
booken 200 D:r Silfr:mt, för hwilket arbete till arcketals betahlas
böör och afräknas på den Spannemåhl han nutit». Bland de av
Rudbeck uppräknade böckerna befinner sig ock Schefferus
De Episcopis (1673), oc^ titelbladet uppgives icke, att
179
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
