Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tiden 1718—1810 - Censuren före 1766
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mäktiga riksdagen. Under den sista tiden av Horns regering
visade likväl Mössorna vissa tendenser att lätta trycktvånget,
och 1735 oc^ *73$ utfärdades några förordningar, genom vilka
man fick rätt att med vissa inskränkningar utgiva
rättegångshandlingar i tryck. Redan 1727 hade handelsmannen
Back-mansson (sedan adlad Nordencrantz), som då var
riksdagsman för Sundsvall, till borgerskapet inlämnat ett memorial,
»hwaruti han af många widlöftigt anförde skiähl anhåller, at
et fritt tryck måtte efterlåtas i riket». Ärendet remitterades
till kanslikollegiet, där en diskussion uppstod, som är ganska
betecknande för tidens naivitet. Herr von Kochen sade sig
med Backmansson »hafwa talt och tillika förestält, at som
ju utomdess aldrig någon nekas at få tiycka, hwad som icke
är emot religion, staten och bonos mores, så är en sådan
frihet, som begäres, redan efterlåten, och den, som ej skrifwer
annat än hwad tillåtet är, behöfwer icke undandraga sig
censuren af wederbörande». Av åtskilliga skäl återtog
Backmansson sitt memorial, som således aldrig kom att av
ständerna diskuteras, men det visar dock, att den Hornska tiden
icke var så ljusskygg som den senare frihetstiden.
Det egentliga trycktvånget började, då Hattarna 1739 kommo
till makten.
Att man ej fick yttra sig om regeringens politik, diskutera
det svenska statsskicket, religionen o. d., ansågs såsom en
självfallen sak, men man fick ej ens skriva om statsformer i
allmänhet eller om ekonomien över huvud taget, ty dylika
yttranden kunde föranleda »skadliga» tillämpningar. 1749
förbjöds en skrift, Borgerlig Regering, uti vilken »Auctor
företagit sig at handla om the åtskillige i Europa brukelige
regeringssätten, och emedan ett sådant ämne ej allenast i sig
sielft är grannlaga och ömt, utan jemwäl kan leda the mindre
grundade och mindre stadige Läsare uti twekan och irring,
hwartill kommer thet Wi Oss alfwarligen föresatt at ej
til-städja en otilbörlig frihet», blev skriften, som sagt, förbjuden.
G
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
