- Project Runeberg -  Den svenska förlagsbokhandelns historia / Senare delen /
26

(1923) [MARC] [MARC] Author: Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tiden 1718—1810 - Censurens långsamhet - Censors sportler

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Detta hjälpte blott för en tid, ty 1725 måste han ånyo
anlita kanslikollegiets bemedling för att få tillbaka de
inlämnade manuskripten. »Sedan iag dels in uppå 4:de, dels
in på 7:de månaden fåfängt afwachtadt at ifrån Venerandum
Consistorium Holmense återfå dhe til dess censur öfwersände
theologiske skrifter och Tractater, hwilka til antahlet äro 5
st. och dageligen ännu flere sådane mig fuller i händer
lef-wereras, men med boktryckarenas och förläggiarenas expresse
betingande, at bem:te Consistorium må uppå slikt förfahrande
aldrig theras wärck om händer få, så nödsakas hos Edre
Höggrefl. Excelhcier och Kongl. Collegium iag
aldraödmiu-kast anhålla, det kunde någon påminnelse ifrån Kongl.
Col-legio til samma Consistorium afgå, hwarmedelst det tilhölles
at bem:te böcker och tractater så mycket skyndsammare
återsända, som the intet widlöfftigare äro, än at hwardera af
them lättel. på ganska fåå stunder kunna igenomläsas.
Stockholm d. 23 martii 1723» (R. A. Kanslikoll. Ink. Skriv. E. IV, 17).

Den tyske pastorn i Norrköping Broocman, som tillika
var boktryckare och förläggare, var särskilt illa ute. För
en översättning från tyskan hade han i fyra hela år fått vänta
på imprimatur. Han hade redan betalat översättarna »und
die Herrn Censores auch mit einer Discretion nach mein
armseliges Vermögen versehen». Men det hade icke hjälpt.

Detta för oss in på en annan av vedervärdigheterna i denna
tids förlagsverksamhet: sportlerna till censorn.

Censors sportler.

I instruktionen för censor librorum av 1688 stadgas intet
härom, och enligt denna tyckes han hava varit skyldig att
utan ersättning meddela sitt imprimatur, endast för sin lön:
1000 daler smt. Men faktiskt blev det nog snart brukligt, att
censor av vederbörande förläggare mottog en extra dusör.
26

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:42:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/forlag/2/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free