Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tiden 1718—1810 - Boktryckerireglementets förberedelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
prætext lägga up samma bok.» Denne nye förläggare kan
naturligtvis sälja billigare, ty dels får han sätta efter det
tryckta exemplaret, dels slipper han betala författarhonorar
och censuravgift, dels tryckas dylika piratupplagor vanligen
på de små och billigare landsortstryckerierna samt på ett
papper och med stilar, som icke kunna användas av ett
tryckeri med något anseende. Privilegiet hindrar ej stort
och sträcker sig för övrigt oftast blott till tio år.
Han övergår därefter till att tala om bokbindarnas illa
tryckta förlagsböcker och fortsätter: »At som det är ej
mindre obilligt än på båda sidor skadeligit, at en man skal
äga frihet at idka 2 näringar, hwilkas Interesse äro så nära
förknippade som Boktryckeri och Bokbinderi äro, så måste
deraf följa åtskilliga missbruk så wäl uti den ena som den
andra näringen, hwilket widlöftel. kunde å daga läggas, ty
underställes i lika djup ödmiukhet, om icke herr Schneidler,
som nu är både Boktryckare och tillika nyttjar alla de
för-moner, som en Bokbindare tilkommer, med fri werkstad
och öpen bod, wäl i sin tid må nyttja denna frihet, men
at Tryckeriet efter hans död ej må widare förenas med
Bokbindare näringen.» Vidare borde svårigheten att få inrätta
nya tryckerier bliva större och bokbindarna föreskrivas en
viss »taxa uppå hwart band, som wid ansenligit wite ej skulle
få öwerskridas». Själv anhöll Salvius om frihet »at föryttra mina
böcker igenom Commissionairer så wäl wid academierne som
i andra orter i Riket». Slutligen påpekade han den ytterst
dryga papperstullen och anhöll om lindring i denna.
Själva bokhandelns tillstånd — fortsätter han i nästa
paragraf — bidrager ock till de svenska böckernas dyrhet. »Det
är bekant, huruledes utländningarne allenast emot Vs dels
recognition, räknat efter inköpet utomlands, äga frihet at föra
in ansenliga partier utrikes tryckta böcker, hwarmed deras
Boklådor 2 å 3 gånger om året warda fournerade, och draga
således derigenom större Capitaler utur Riket, än mången til
48
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
