Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tiden 1718—1810 - Bokbinderistriden efter 1752
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Höglofl. Ständer giordt i anseende til alla swenska böckers
salu hållande inbundne på ett ställe til köparns beqwämlighet
och inbundna böckers utlånande, hwilken inrättning de likwäl
med så många förmåner understödt och upmuntrat. Auctorer
skulle så wäl som Boktryckare, hwilka anwända ansenliga
summor och ofta alt hwad de äga på nyttiga Böckers
upläg-gande, förlora nyttjande rätten af denna sin Egendom, så framt
de icke hädanefter som härtils behålla frihet at, sedan de
betalt Boktryckaren des tiycklön och bokbindaren för bandet,
föryttra densamma bäst de gitta. Ingen kan betjena sig af en
bok innan hon är inbunden, och om handelen med inbundna
böcker wore ett monopolium, så komme det ju an på Bokbindare
Embetets såsom ett ostuderat folcks tycke at deraf något
köpa, inbinda och til salu hålla, följakteligen på deras behag,
om förläggaren skulle få liten eller ingen afsättning.
Huru skadeliga monopolier i handel äro, behöfwer
Socie-teten intet ärindra, ey eller at detta skulle wara af de mäst
eftertänckeliga påfölgder, så wida ett helt Rikes litteratur
derigenom stäldes under ett Skrå-Embetes twång, hwarjemte
äfwenwäl i betracktande komma bör den oreda, som
derigenom skulle förorsakas uti äldre och nyare författningar
angående litteraturen och bokhandelen. Dessa höra under
Consistorier, academier och Edre Excellenciers samt Höglofl.
Kongl. Collegium, men Bokbindare sortera såsom
handtvärc-kare under Magistraterne och kongl. Commercie Collegium.
— — — De (bokbindarna) äga nu redan frihet at ey
allenast för sin räkning låta trycka hwad slags böcker de wilja,
på hwilka ingen annan tilförene undfåt privilegium, utan ock
at sälja samma Böcker både bundna och oinbundna, ja
äfwenwäl at af alla andra antingen uphandla eller i commission
taga oinbundna böcker och dem åter på samma sätt föryttra.
— — — At Societeten härutinnan icke säger för mycket,
kan slutas deraf, at Bokbindarne i alla tider och än i dag
för egen räkning uplägga utom sådane böcker, hwarå de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
