Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tiden 1718—1810 - Bokbinderistriden efter 1752 - Det fixa bokpriset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den 17 sept. 1787 stadfästades denna överenskommelse
genom ett då utfärdat kungligt brev. Genom
tryckfrihetslagen 1810 stadgades slutligen (§ 1, mom. 12): »Intet hinder
vare för fri bokhandel eller för utgifning till föiyttrande af
någon skrift, vare sig inländsk eller utländsk. Hvarje
författare eller förläggare stånde fritt, att en honom, i följd af
sådan egenskap, tillhörig skrift antingen själf eller genom
andra föiyttra.» Därmed var denna fråga definitivt ur världen.
Det fix a bok.priset.
Skråförfattningen var således under 1700-talet ett svårt
hinder för förlagsverksamheten i Sverige. Ett annat därmed
sammanhängande har jag redan berört: den regerande
riksdagens försök att bestämma ett fixt pris på varje tryckt ark.
Redan vid de första riksdagarna under frihetstiden klagade
allmogen över de dyra psalmböckerna och katekeserna. Men
till en början inskränkte sig regeringen till att ålägga
kanslikollegiet att »alfwarsamligen föreställa» bokbindarna
obilligheten av en slik dyrhet och att söka en skälig jämkning
(Kungl. brev 5 april 1723). Förmodligen hjälpte detta föga, men
i resolutionen på allmogens besvär 1 aug. 1727 slog
regeringen in på den kloka politiken att giva trycket av
psalmböcker och katekeser fritt; några privilegier på dylika
böcker skulle — med undantag för Svebilii katekes —
hädanefter ej utdelas, och man hoppades, att konkurrensen skulle
tvinga ned prisen. Deputationen över allmänna besvär hade
visserligen uttalat den Önskan, att kanslikollegiet skulle
»jäm-wähl projectera å them (psalmböckerna och katekeserna) ett
wist prijs», men såsom vi minnas, hade censor librorum
Rosenadler underkastat denna tanke en mördande kritik (se
förut sid. 37), och troligen var det denna, som höll regeringen
tillbaka. Först 1749 (d. 31 jan.) utfärdades ett Kungl. brev
73
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
