Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tiden 1718—1810 - Bokhandeln efter 1756
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
publika undervisningsverk eller andre personer, til hvilkas
kunskaper, ordentlighet och redlighet de kunnat hafva bästa
förtroende, utan afseende därpå, om någon Bokhandlare och
öpen Boklåda på et sådant ställe funnits, i fall de trodt sig
icke kunna hafva lika förtroende til densamme. Jag känner
ingen allmän författning, som hindrar en Bokförläggare at
på detta sätt besörja om sina förlagers bästa och säkraste
afsättning.» Ett monopol på bokhandel i en stad vore
mycket skadligt, ty då kunde bokhandlaren »föreskrifva
för-lagsägare så stor rabatt eller försäljningsarfvode han
behagade», och i så fall »kan han efter behag stegra priset
på Böckerna til skada för köpare». Och vore han själv
förläggare, kunde han genom ett privilegium exclusivum
utestänga alla andra förlagsartiklar. Men Holmberg hade
icke begärt någon dylik uteslutande rättighet, utan blott
att genom kommissionärer få hålla öppna boklådor i olika
städer, och detta kunde blott vara till litteraturens båtnad.
Ansökningen blev därför också bifallen (R. A. Kanslikoll. Ink.
Skriv. E. XIII, 15).
Efter 1766 ökades boklådorna i en takt, som knappt kan
hava varit till yrkets gagn. Den 12 dec. 1769 anhöll J.
Arborén att få »här uti Stockholm handla med gamla inbundna
böcker och smärre skrifter, hwilket länder så mycket mindre
de redan antagne Bokhandlare här i staden till något förfång,
som de gemensamt äga den förmån att få införskrifwa
utländske och exportera Inländske Böcker och Exemplair».
Till sin förmån anförde han, att han studerat i Uppsala, att
han varit bokhandelsbiträde hos Salvius och Lange samt att
han haft egen bokhandel i Åbo, där avsättningen dock varit
för ringa för hans levnadsbehov. Ansökningen avsåg väl
närmast en antikvarisk boklåda och blev förmodligen beviljad,
ehuru kanslikollegii protokoll därom intet innehålla. Men
1777 inkom Arborén med en begäran att få idka vanlig
boklåda, och detta medgavs av kanslikollegiet. Då Arborén
107
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
