- Project Runeberg -  Den svenska förlagsbokhandelns historia / Senare delen /
114

(1923) [MARC] [MARC] Author: Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tiden 1718—1810 - Bokhandeln efter 1756 - Landsortens bokhandel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

de ville sälja, enär detta vore till skada för boktryckarnas,
auktorernas och förläggarnas rätt.

Förslaget var något oförsiktigt skrivet och avstyrktes på
det kraftigaste av Boktryckeri-Societeten, likaså av
bokbindarna, vilka särskilt vände sig emot § 9, och kanslikollegiet
tyckte, att bokhandlarna kunde nöja sig med de privilegier,
som kollegiet givit dem. Därtill kom, att reglementet
uppgjorts blott av sex bokhandlare bland de många, som funnos
i riket, och då förslaget enligt kollegiets mening skulle leda
till ett odrägligt monopol, avstyrktes det av detta och avslogs
naturligtvis av Kungl. Maj:t (R. A. Kanslikoll, till K. M. 1796).

Då detta förslag till reglemente skrevs, hade faktiskt tre
korporationer rätt att handla med böcker. Först bokhandlarna,
men även bokbindare och boktryckare. Genom den 1787
stadfästade överenskommelsen mellan bokbindarna och
boktryckarna hade de förra fått ensamrätten att sälja bundna
psalmböcker, katekeser och abc-böcker, de senare rätt att
idka all annan bokhandel, och 1785 hade de varit betänkta
på att Öppna en gemensam boklåda för sina förlag. Det var
klart, att de icke skulle vilja avstå från dessa förmåner. Men
som vi veta, tvingades likväl grundtanken i bokhandlarnas
förslag sedermera fram genom bokmarknadens egen, naturliga
utveckling, ehuru visserligen utan privilegier och lagligt
monopol.

La nd sortens b o k h a nd e l.

Det var emellertid icke blott i huvudstaden, som en
bokhandel växte fram. Även landsorten, som förut med
undantag för universitetsstäderna saknat en dylik, fick nu
åtminstone en svag början till en bokhandel. För Uppsala finnes
redan en monografi: Boklådorna i Uppsala 1616—1907 av
M. B. Swederus, och jag behöver därför här blott erinra om

W

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:42:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/forlag/2/0118.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free