Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tiden 1718—1810 - Ökat bildningsintresse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att tävla med Salvius’ Lärda Tidningar. Denna tidskrift
har utan tvivel haft en mycket stor betydelse. Väl kan man
ej säga, att den innehöll några recensioner i vår tids mening,
ty för verklig kritik var frihetstiden ännu ej mogen, men den
meddelade innehållsredogörelser för den viktigaste nyutkomna
litteraturen, särskilt för Salvius’ egna förlagsartiklar, och man
har därför med en viss rätt betecknat Lärda Tidningar
såsom ett reklamorgan. Men i så fall var det till nytta även
för andra än Salvius. För övrigt stod hans tidskrift öppen
för en diskussion av vetenskapliga och kulturella frågor, och
för höjandet av den allmänna bildningsnivån har den därför
haft ej ringa betydelse.
Ännu ivrigare i samma riktning var den optimistiske, naive
och opraktiske Gjörwell. Att här redogöra för alla hans
litterära tidskrifter, torde vara överflödigt, då detta är gjort
många gånger förut och då jag — för så vitt det faller inom
detta arbetes plan — får tillfälle att återkomma härtill på
tal om Gjörwells förlag. Hans viktigaste insats inom
tidskriftslitteraturen var som bekant Den Swänska Mercurius,
som började 1755 och vars prenumerantantal steg till över
600 — ett då oerhört stort antal, ty vi skola erinra oss, att
ett enda exemplar hade en ganska omfattande läsekrets. Och
mer än någon annan bröt Gjörwell vägen för det livligare
intresse för litteraturen, som så påfallande röjer sig efter
1766 års tryckfrihetsförordning. Redan vid den gustavianska
tidens början kan man därför säga, att vi ägde en verkligt
bildad publik, och att så var, röjer sig också däri, att vi nu
— och först nu — fingo en litteratur, som bär en verklig
kulturs prägel. Men denna utveckling sammanhänger utan
tvivel därmed, att de ledande svenska förläggarna, Salvius,
Momma och Gjörwell, voro bildade män, icke okunniga
hantverkare som under 1600-talet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
