Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tiden 1718—1810 - Den Kunglige boktryckaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
welse under d. 8 sistl. aug. äro de deruti anbefalte 1500
Exemplar af Kongl. May:ts nådiga Stadfästelse på
By-ordningen för Gestrikeland, Helsingeland, Medelpad och
Ångermanland d. 8 aug. 1758 aftryckte och til Kongl. Cancellie
Expeditionen lefwererade. Och som efter högstbem:te
skrif-welses innehåld allmogen redan giordt sammanskott til
betalningen för berörde Exemplar, som kosta efter wanligit prijs
i Partier å 1 V3 öre silfm. arket, Tvåhundrade femtijo dal.
silfm.; Så är min ödmiukaste anhållan, det täcktes Edre
Excellencier och Höglofl. Kongl. Cancellie Collegium
nåd-gunstigt låta något bref af gå til Kongl. Maj:ts
Befallningshaf-wande i orten, at desse Dal. 250 Silfm. måge til Kongl.
Cancellie Bokhållaren öfwerremitteras och mig genom honom
tilhandakomma. Stockholm d. 26 Jan. 1759» (R. A. Kanslikoll.
Ink. Skriv. E. XIII, 13). Redan 1720 klagade också Horrn över
den Kunglige boktryckarens gynnade ställning i förhållande
till kollegerna: »Ehuruwäl Directeuren och Boktryckaren
Johan Heinrich Werner har wed sittBooktryckerij den största
förmåhn, som någon Booktryckare haft eller förwänta kan,
i det han uthom sin ordinarie beställning har alla Kungl.
Placater och Förordningar sampt hwad ifrån Kungl.
Colle-gierne kommer att aftryckia, hwilka han strax med avance
försällier och uthi penningar anwänder; där till med trycker
han alt det, som ifrån Kongl. Collegierne, Rådstugan,
Ban-quen, Accijsen och andra mehr kommer, och niuter därföre
sin tiyckare löön, så att alla de andra Booktryckare däremot
intet hafwa att giöra––-» (R. A. Kanslikoll. Ink. Skriv. E. XIII, 12).
Då Werner avlidit, uppvaktade Jac. Wilde kanslikollegiet
med en promemoria, vari han yrkade på privilegiets
upphävande: »Såsom alla trogna undersåtare äga lika rätt till
öfwerhetens nåd och andra societetens allmänneliga förmåner,
så synes intet privilegium exclusivum kunna med skiäl
begäras eller gifwas, om icke det allmänna bästa eller statens
förnödenhet efter tidsens omständighet sådant äskar.»
Pri-208
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
