Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tiden 1718—1810 - Lars Salvius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
satta pris — som vi minnas hade Salvius, som övertagit
Horrns boklåda, 1757 fått rätt att försälja även andra böcker
än dem, som utkommit på hans eget förlag, och att för denna
boklåda disponera ett kronan tillhörigt hus på Norrbro.
Denna sista katalog är verkligen imponerande. Den räknar
72 sidor och innehåller titlar på århundradets mest betydande
svenska naturvetenskapliga arbeten: Vetenskapsakademiens
handlingar och tal, Acta Litteraria, nästan alla Linnés skrifter,
arbeten av Kalm, Bergius, Browallius, Chydenius, Gadd,
Hasselquist m. m., men även humanistiska skrifter av Botin,
von Celse, Celsius, Gahm, Hårleman, Sahlstedt m. fl. Bland
romanerna märka vi Mörks Thecla, vidare Fru Brenners
dikter, översättningar från La Bruyère, Boileau och
Cré-billon m. m.
Såsom vi sett, hade han också satt i gång en omfattande
svensk bokexport, börjat den första mera betydande och
spridda litterära tidskriften i vårt land, Lärda Tidningar,
genomdrivit det första boktryckerireglementet och över huvud
nydanande ingripit på de flesta områden av förläggar- och
bokhandlarverksamheten.
I en handskrift, som nu förvaras i Kungl. biblioteket, har
han själv mycket åskådligt redogjort för sin verksamhet,
och några utdrag ur denna torde därför här vara på sin
plats. Han skildrar först förhållandena inom bokvärlden,
då han började: »Skickeligheten behöfdes då ey widare, än
att han (boktryckaren) såsom en annan skråmästare
fullgjorde, hwad som bestäldtes, och tog sin arbetslön, när det
war färdigt. Dertill war ey mycken insigt af nöden, icke
eller någon widlöftig Correspondence på hwarjehanda
främmande språk. Hans kåstnad föll så mycket lättare, som han
sällan eller aldrig gick in i något förlag på egna medel,
hwarföre han ock icke behöfde hwarken så många husrum,
werktyg eller arbetare. Hwem undrar nu deruppå, att en
så ädel och nyttig rörelse, som Boktryckeriet i sig sjelft är,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
