Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tiden 1718—1810 - Nyström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kongl. Cantzlie Collegium anmäla dem at härtil erhålla
Kongl. Maj:ts nådigste tilstånd.
Societeten önskar så mycket häldre, at en sådan Inrättning
måtte bem:te Nyström och Stolpe bewiljas, som densamma
ey allenast torde tjena dem til understöd och conservation,
utan ock förmodas blifwa nyttig för det allmänna, emedan
den på sitt sätt äfwen bidrager til goda och nyttiga Böckers
utspridande ibland Rikets menighet, då ock de öfrige
Societetens Ledamöter med sine Förlagsböcker kunde understödja
detta goda upsåt.» Alldeles ny var idén icke. Redan 1683
hade konsistoriet i Upsala tänkt att på en »lyckpotta» sätta
en del av universitetets medeltidsbibliotek, och 1688 hade
Stiernhielms efterlämnade böcker på detta sätt lottats bort.
Men att någon förläggare lottat bort sitt restlager, hade mig
veterligen förut icke förekommit. Emellertid ställde sig
både Boktryckeri-Societeten och kanslikollegiet välvilligt till
förslaget, och Nyström fick av Kungl. Maj:t den 23 juli
1765 det begärda tillståndet. Med anledning därav utfärdade
han en tiyckt Kungörelse Angående En med Hans Maj:ts
Allernådigste Privilegio inrättad Bok-Försälgning genom
lott-ning. Dragningen skulle äga rum den 4 november 1765,
insatsen per lott var 12 dal. kpt., på var och en av de 4,000
lotterna kom en eller flera böcker enligt den för köparna
utfärdade katalogen, och för kontrollens skull skedde
dragningen i närvaro av ett kansliråd samt två av
Boktiyckeri-Societetens ledamöter.
Detta boklotteri var icke det sista under århundradet.
Visserligen förbjödos alla privata lotterier genom ett Kungl.
brev av den 18 juni 1772, men icke dess mindre anhöll
Hesselberg året därpå att få anställa ett i syfte att även till
mindre förmögna köpare kunna försälja sina förlagsböcker.
Därjämte skulle han härigenom ock sättas i stånd att till
fattiga barn i riket gratis kunna utdela ett parti. Då
emellertid det nyss citerade Kungl. brevet syntes utgöra ett hinder,
$27
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
