- Project Runeberg -  Den svenska förlagsbokhandelns historia / Senare delen /
380

(1923) [MARC] [MARC] Author: Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tiden efter 1810 - Förläggareföreningarna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

för kommissionärerna, men ej till fördel för förläggarne, som
inrätta kontoret.»

Med Berg instämde en av föreningens mest aktade
medlemmar, kanslirådet Wallmark, som förfäktade samma tanke,
som senare skulle upptagas av G. B. A. Holm, nämligen att
hela kommissionshandeln borde, såvitt möjligt, avskaffas och
ersättas med kontanthandel. Sedan han redogjort för
förhållandena inom den franska bokmarknaden, fortsatte han: »Jag
tror, att om t. ex. 25 eller 30 procents rabatt bestämdes för
kontant handel (i Paris 33 ’/a) eller också böckerna lämnades
på s. k. fast räkning, som utomlands är brukligt, d. v. s. att det
tagna partiet inom viss tid betalas, det måtte vara såldt eller
ej, så skulle kommisionärer i Landsorterna uppmuntras att
lägga penningar i sin rörelse som alla andra handlande få
göra. Och med helt annan omsorg bemödar man sig väl att
af sätta en skrift, som man själf köpt, än en, som man blott
har i kommission. Räkna vi noga, så ge vi nog, frakter,
annonser och porto inberäknadt, 25 procent till våra
kommis-sionärer. Jag tror också icke, att man för 540 Rdr Rgs
skulle få någon, som åtoge sig detta besvär, hvarmed tillika
vore förenadt hyra för rum i staden eller kontor och
ständigt vistande der, så att svårligen annan sysselsättning
der-jemte kunde hafvas.» På grund av dessa betänkligheter föll
förslaget, och den enda förbättring, som genast kunde
genomföras, var, att Diligenceb olaget nedsatte frakten med 33 V3
procent. Men Hæggström gav sig icke, och så småningom
trängde dock hans idé igenom. 1854 hade alla bokhandlare
i landsorten sina speditörer i Stockholm, och ungefär hälften
hade förenat sig om en enda, J. U. Burström. Emellertid
avled Burström 1855, och det uppstod då en ganska häftig
strid om denna speditionsaffär. Men när Abraham Hirsch
och A. J. Seelig under firma Seelig & Comp. efter någon
tid övertogo »expeditionskontoret», fick detta, praktiskt sett,
all spedition, särskilt sedan Fr. Skoglund och efter honom
38o

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:42:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/forlag/2/0384.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free