Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tiden efter 1810 - Lindh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för förlagsrätten till Försök till Nattvardskatekes. 1836
gjorde han upp en annan affär med en bokhandlare Strömberg,
som av vederbörande arvingar mot en summa av 600 rdr. rgs.
tillhandlat sig förlagsrätten till Dubbs Predikosamling. Mot
3,000 rdr. banko fick Lindh övertaga denna förlagsrätt,
varvid Strömberg dock måste förbinda sig att anskaffa »2000
säkra prenumeranter». Bäst honorerad blev likväl prosten
Gagner, som 1831 till Lindh sålde »Catechetisk Lärobok
eller Doctor Mårten Luthers lilla Catekes med förklaring
af Doctor Olof Svibilius och Ärkebiskop Lindblom,
ytterligare af mig tillökt med förklaringsstyckenas upplösning i
frågor och svar» för 10,000 rdr. rgs. Det var också med
denna katekes Lindh nu uppträdde året efter det han
förlorat det nyss omtalade privilegiet, och förmodligen
lyckades det bra, ty han och Gagner fortforo att stå i
affärsförbindelse med varandra. Så betalade han 1839 Gagner 1,000
rdr. banko för Blad ur Jesu Evangelium till tröst och
hug-svalelse för lidande och olycklige medchristne.
Men Lindh honorerade ej illa även andra arbeten, som
kunde tänkas gå. För Backmans Lagsamling betalade han
1829 2,500 rdr. rgs., och prof. Bråkenhjelm fick 1842 2,000 rdr.
banko för en bearbetning av böckerna I—VI, XI, XII av
Euclides’ Elementa. Men ehuru affären således var lysande,
saknade förlaget ganska länge all prägel av kultur. Först i
katalogen 1820 finna vi början till en förändring, ty där
möta vi tredje upplagan av Kellgrens Samlade Skrifter, en
översättning av Madame de Staels Corinna och Choræi
Samlade Skaldestycken. I det senare arbetet hava vi troligen att
söka uppslaget till den mera litterära karaktär, som förlaget
så småningom började få. Ej långt från Örebro låg nämligen
Kumla, och där var Franzén då kyrkoherde. Franzén var,
som bekant, gift med Choræus’ änka, och det var tydligen
han, som först förmådde Lindh att förlägga Choræus’ dikter,
som kommo ut redan 1815 och som redigerades av Franzén.
429
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
