Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tiden efter 1810 - 1800-talets äldsta Stockholmsförläggare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lustspel, Wisor, och särskilt talrika voro postillorna, sagorna
och visorna. Men förlaget fick aldrig någon betydelse, och
efter några år flyttade Björnståhl till Västerås såsom
bokhandlare.
Det enda Stockholmsförlag från denna tid, som visade sig
utvecklingskraftigt, var Zacharias Hæggströms. Hæggström,
som var född 1787, studerade först i Uppsala, där han också
disputerade, men beslöt av ekonomiska skäl att ägna sig åt
en praktisk litterär verksamhet. Han och hans vän
historikern A. M. Strinnholm började då, 1813, ett tryckeri, som
Hæggström två år senare ensam övertog. Därjämte var han
en tid bokhandlare samt redan från början förläggare.
Något större driftkapital hade han icke, och förlaget var därför
till en början ganska obetydligt. Men Hæggström var en
både kunnig, energisk och synnerligen hederlig man, som mer
än de flesta av sina samtida hade förmågan att se saker i
stort, och under hans ledning utvecklade sig förlaget så, att
det 1843, då Hæggström stiftade Svenska Förlagsföreningen,
var det största i landet. Den första katalogen, från 1816,
är blott på två sidor: Böcker och Skrifter till salu på
under-tecknads Boktryckeri samt hos Herrar Bokhandlare i
Stockholm och Landsorten. Först 1820 hade han kommit upp till
en katalog på fyra sidor, men hade då flera goda arbeten,
såsom Liljegrens Skandinaviska Fornålderns Hjeltesagor och
Nordiska Fornlemningar, Grundtvigs Nordens Mythologi,
Strinnholms Svenska Folkets Historia, flera resebeskrivningar
och geografiska arbeten. För avnämare beviljade han —
enligt meddelande i 1821 års katalog — 25 % vid köp av
artiklar för minst 25 rdr. banko, tydligen mot kontant
betalning. 1847 hade han en förlagskatalog på 24 sidor och
var förläggare till arbeten som Afzelius’ Svenska Folkets
Sagohäfder, Bibliotek i populär naturkunnighet,
Hammarskölds Svenska Vitterheten, Litteraturens och de sköna
konsternas historia samt Historiska Anteckningar rörande
fort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
