Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tiden efter 1810 - Thomson - Hierta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
romaner, och till sist med Nytt Kabinettsbibliothek av
blandad svensk och utländsk romanlitteratur (1850—1861) med
55 romaner. Tillsammans hade således den svenska publiken
genom Thomsons försorg fått närmare 200 romaner. I den
första serien började Emelie Flygare-Carl én med sina, som
här infördes till ett tiotal; vidare skrevo G. H. Mellin, Ulla
von Strussenfelt och några andra mera obskura författare
här, och även Thomson själv bidrog med tvenne nummer:
Sjömanshustrun och Axel Rehnkrona. I den andra serien
äro de inhemska författarna nästan lika talrika som de
utländska, i den tredje finnas blott svenska arbeten, och utom
Mellin och fru Carlén möta vi här Blanche: Flickan i
Stadsgården och Första Älskarinnan, Almquist: Herrarna på
Ekol-sund, Ridderstad: Svarta Handen, Kiellmann-Göranson:
Trollets son, Lindeberg: Junker Carl, Kullberg: En sommar i
Småland och Crusenstolpe: Tvenne äktenskap. I den fjärde
serien är det bland svenskarna framför allt Ridderstad, som
dominerar med icke mindre än tio romaner.
Huvudvikten lade Thomson emellertid på utlandets
romanlitteratur. Hans flesta romaner höra väl till den ohjälpligt
förglömda litteraturen. Men vi finna där ock flera ryktbara arbeten.
Redan i den första samlingen fick man Victor Hugos
Notre-Da-me, Marryats Konungens egen och Bulwers Rienzi; sedan
införas där arbeten av George Sand, Gyllembourg, Puschkin, Dumas
och Cooper. Men många äro de relativt goda romanerna icke.
Med avseende på urvalet låg Hiertas Läsebibliothek över,
och det var utan tvivel från detta, som Thomson hade fått
idén. Ty Hiertas samling började redan 1833.
H ier ta.
I Hiertas så mångomfattande verksamhet ingick
förlags-rörelsen endast såsom en detalj, men det oaktat blev han
en bland vårt lands mest betydande förläggare. Hierta, vars
445
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
