Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Djur-kännedomens historia för Linnés tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
II
handledare fom Schammerdam och Rhedi. Inga
fabelagtiga berättelfer anföras, ty hvad ftrax i
början nämnes om myror i Indien, fom fkola
vara näftan fà ftora fom räfvar, och famla
gull-fand, omtalas blott efter Megqfthenes; men med
tilläggning, at om fådane djur fkulle finnas,
äro de helt vifst af en annan natur än
myrorna, faft de fått bära deras namn. För öfrigit
förekommer i denna differtation en rigtig
be-fkrifning öfver myrornas ägg, larfver,
förvandling, kön, hushållning, fiender, famt
olägenheterna fom de förorfaka männifkan, och pà det
intet fkulle fattas, upgifves efven flere fätt til
deffa befvärliga infe&ers fördrifvande. Sedan jag
nu upfyldt den glada Ikyldigheten at omtala
för-tjänften af detta arbete, bör likväl efven
anmärkas, at ej alla Svenlka myrornas Species
deri blifvit behörigen fkilde.
Åren 1716 och 1718 refponderade Magnus
Gabriel Croelius, för tvänne differtationer^ Generoßs
Equis, den förra under Mathef. Prof. Johan Va’
lerii, och den fenare under Eioquent. Prof.
Törners Præfidium; men begge äro mindre af en
Na-tural-Hiftoricus, än af en famlare af hvad fom
annars kunnat angå häftar. Således finner man
deruti mycket om de gamlas ftrider och
ridderliga öfningar til häft, om hällars offrande, om
fpådomar hämtade af häftar m. m. men ej et
ord om häftens fjukdomar eller deras botande.
Hvad fom cara&eriferar tidehvarfvet, är at
Au-ftor trodt fig behöfva använda öfver et helt
blad, för at, ej genom naturens rådfrågande,
men genom en hel hop Auåorers anförande,
veder-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
