Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Djur-kännedomens historia för Linnés tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvart ſlägte, behörigen åtſkild, och kunde icke
blifva det, ſå länge ſtadgade och allmänt
ärkände namn på hvart och et ſaknades.
Definitionerna, ehuru til ſlut något förbättrade, voro
efven utan grunder. Således har til exempel Roberg
gifvit hönsſlägtet ej mindre än tolf caracterer,
hämtade både af lefnadſättet, och hela
kroppens ſärſkildta delar. Til laxens definition åter,
har han användt hela trettio fem ord, emedan
åtſkilligt deri anföres, ſom hör både til fiſkar i
almänhet, och laxens genus i ſynnerhet. Det är
icke här ſtället at underſöka, om ej Linné fallit
i en annan ytterlighet, när han til högſt tolf
ord inſkränkt definitionerna? Men med ſäkerhet
kan påſtås, at Linnés korta ſkiljemärken, öfver
alt bättre determinerat Naturens alſter, än hans
föregångares oformligt långa definitioner.
Utruſtad med et ſkapande ſnille, kaſtade han väl ſina
ögon öfver de fläſta Naturens länkar, men
uptog aldrig på en gång af dem flere, än ſom
egänteligen hörde til ämnet, och genom
inrättandet af behöriga Claſſer, ordines och genera,
befriade han ſig från nödvändigheten at vid
hvart ſpecies anföra mera, än ſom fordrades at
åtſkilja det från ſina närmaſte ſamſlägtade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
