Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Kants esthetiska åsigter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44 Knuts esthetiska åsigter.
ligt, men dock i enlighet med wissa i denna sinnesstämning inne-
hållna förnuftsprinciper.
c) Dialektiken.
Här företages änyotill behandling den så ofta omtalade mot-
satsen uti smakomdömet,. och följande antinomi uppställes. Tesis:
smakomdömet grundar sig icke pä begrepp, ty då skulle man kunna
genom bewis afgöra deß riktighet AntitesiQ smakomdömet grun-
dar sig på begrepp, ty eljest skulle man icke- kunna göra anspräkpä
andras instämmande i omdömet. Kant söker lösa denna antinomi
genom satt-s wisa, att begrepp fattas i olika betydelse uti tesis och
och-. antitesis; i tesis som ett förständsbegrepp, i antitesis som ett
transeendeutalt, teoretiskt obestämbart förnufts-begrepp om det öfwer-
sinnliga. –Om derföre Tesis uppställes sä: smakomdömet grundar
sig icke på bestämda begrepp och kan icke strängt bewisasz samt
Antitesis sä: smakomdömet grundar sig på ett, om ock obestämdt,
begrepp om ett öfwersinnligt substrat hos fenomenerna; sä blifwer
emellan begge ingen motsägelse ·
s ’ .
Wid slutet af sin esthetiska undersökning uppställer nu Kant,
den frägant ligga det stöna och det sublima i tingen eller «i oß
sjelfma? Den esthetista realismen antager, att de högsta naturer-
sakerna haswa welat frambringa ting; hwilka säsom sköna eller su-
blima-skulle afsiciera swär inbillningskraft; och de organiska gestal-
terna tyckas tala för detta antagande. Men äfwen i naturens
. mekaniska bildningar röjer sig så mycken ansatstillsskön bildning,
att man kan tro, det äfwen de skönaste naturgestalter kunna ge-
nom mekanism wara frambragtaz den esthetista idealismen förkla-
rar derföre, att ändamålsenligheten icke ligger i naturen utan i wär
själ. Det esthetiska såsom något blott subjektivt står sålunda i nära
förhållande till det moraliska» och Kant uttalar derföresatt det sköna
är blott en symbol af det sedligt goda, den»esthetista sferen är en
blott förberedelse till sedligheten. —- Betrakta wi .-ur denna syn-
punkt Kants stönhetslära, så kunna wi förklara, huru Kant kunde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
