Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Schellings esthetiska åsigter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ans esthettsta isigtet « 67
åskådande subjektet, ’hwars alla sinneskrafter för lösandet af detta
problem sättas i rörelse.
Betkäfsande konstens förhållande till filosofien yttras den äsigi
ten, att konsten med allmängiltig objektivitet framställer det, som
filosofien endast subjektivt kan framställa. Konsten och wetenskapen
hafwa samma uppgift att lösa; men för wetenskapen är uppgiften
med hänseende till lösningssättet en oändlig. Konsten är wetenska-
pens förebild, hon är der, dit wetenskapen sträfwar att komma. Ty
det absolut-identiska kan icke i begrepp fattas och framställas; men
konsten lemnar genom den omedelbara åskådningens allmänt er-
kända objektivitet ett bewis uppå, att det absolut identiska icke är
någon subjektiv willa Derföre är konsten "silososiens sanna och
enda organon och dokument." Konsten är derförev för filosofen det
högsta, emedan hon för honom öppnar det aldraheligaste, hwarest i
ewig och ursprunglig förening liksom i en låga brinner det, som i
naturen och· i historien är söndradt och hwilket i lifwet och ihand-
landet så wäl som i tänkandet ewigt måste fly sig sjelft— 3). -
Wi öswergå till Schellings uppfattning af konsten frän den
medwetslösa werksamhetens ståndpunkt Liksom i den
förra betraktelsen konstverket fattats som sjelfbetraktningens spets, så
skall det här uppwisas wara naturäskädningens högsta. Detta sker uti
"Talet om de bildande konsternas förhållande till natu-
ren,« ur hwilket wi hämta nedanstående. De bildande konsterna lik-
som poesien framställa tankar, hwilkas ursprung är själen; men de stå
derjemte — och detta är för dem det egendomliga —- uti ett wißt
förhållande till naturen; de framställa nemligen tankarna uti ge-
stalt, uti sinnliga af själen oafhängiga werk. Derföre har man
sagt, att de bildande konsterna böra imitera naturen, närmare be-
stämdt den sköna naturen. Men hwad som är skön natur, lär man
sig icke att se, sa länge naturen betraktas som en blott död massa.
De skönaste former wore betydelselösa, om de icke wore alstrade as
I) Dä konsten här ställets högre än filosofien på grund deraf, att
hon fullt objektivt framställer den högsta enheten, sci förbises derwid, att
detta är i konsten ett blott sken. För öfrigt hänwisas rörande Schel-
liugs förändrade uppfattning ai bådas förhållande till hwarandra, till
sid. 70-—71.
ät
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
