Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Schellings esthetiska åsigter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.-
70 » Schellingi esthetista åsigter.
Liksom naturen framställer lägre former wid sidan af de hö-
gre, så äfwen konsten högre och lägre grader af skönhet. Schelling
uppwisar derpä de olika graderna af skönhet inom natur och konst;
wi förbigå denna skala af fruktan att bliswa för widlyftiga. Den
innehåller emellertid flera förträffliga anmärkningar, såsom om pla-
stikens sätt att framställa själens makt öfwer passionerna, med mera.
Enligt detta här skildrade förhållande emellan konst och natur,
på grund hwaraf konstnären skulle intränga i naturens djupaste hem-
ligheter, synes konsten wara en blick in iwerldens inre struktur, uti
det sanna warats rike; också säger Schelling, att naturforskaren ge-
nom konstsilososien kan i konstens werk lära känna de sanna bilderna
till de former, som han i naturen endast sinnet förtvirradt uttryckta.
Konstwerket är sålunda äfwen· inom naturåskådningen det högsta.
Här mäste wi dock göra uppmärksam på en S:s uppfattning
af konsten, som är en annan än den wanliga, och i sammanhang
dermed förklara, hivad S:s konstreflexioner egentligen betyda. Att
Schelling tänker sig en konst, fem går utöfwer den werkliga, i
sinnligt stoff bildande konsten synes af flera yttranden i CBrunoF
Der heter det bland annat: «då skönheten är den mest obetingade
fullkomlighet, ,som ett ting kan hafwa, fä kunna timliga och änd-
liga ting om den blott erinra; tingens ewiga begrepp ärv allena
ewiga och nödwändigt sköna; skönheten är det samma som sannin-
gen och båda åskådas i det ewigas ide." Härmed kunna wi sam-
manställa ett yttrande i "Vorlesungen über die Methode des Aka-
demischen Studiums," att konstsilososlen icke stall rigtas på att ut-
bilda den empiriska uttn den intellektuella åskådningen af konsten.
Hwad nu den sednare skulle bjuda på, kan icke wara annat än hwad
som ligger utom konsten såsom sådan, eller den ofwannämnda rent
intellektuella skönheten, hwars ena odelade åskådning det wanligen
så kallade sköna endast mer eller mindre påminner om.
Det heter widare i sistnämnda arbete: "Jcke hwad det manliga
sinnet kallar konst kan sysselsätta filosofien, utan den konst, hwarom
frågan är, är ett Gudarnas werktyg, en förkunnare af gudomliga
- hemligheter — den ofödda skönheten, hwars oskärade stråle innebor
och upplyser endast rena själar och hwars gestalt är för det sinn-
liga ögat lika så förborgad som den dermed sammanfalla-ide sau-
ningen. Denna konft förhåller sig till silososien, som det reala till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
