Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Solgers system
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Solger-s system. 121
het och rörelse och har derföre tiden som existensform. Tingen ut-
trycka sitt medwetande genom ljud et, och detta är sålunda den med-lv
wetna själens objektivitet; ljudet är liksom språket icke blott meddel-
ningsmedel, utan är själens sjelfobjektiveringz det år det allmänna
medwetandets uttryck, liksom språket war det individuellas. Åswen
musiken är till sitt wäsende religiös.
Till dessa allmänna anmärkningar inskränka wi oß beträffande
konsterna. Solger sjelf är icke om dem särdeles widlyftig; han sä-
ger, att de endast i sin egen historia kunna fullständigt utwecklas
Med något större widlyftighet skola wi framställa poesien, hwars
stora material Solger ordnat och grupperat ").
Persien. Cmedan poesien är den werklighet, som iden giswer
sig sjelf, och iden alltid år werksam, så måste allt uti poesien fram-
ställas i rörelse, i handling. En blott bestrifwande poesi år det-före
ett oting. Hwad som i rörelse framställes måste wara leswande
objekt, och det-före år icke en didaktisk poesi sant poetisk. Språket
måste till såwäl innehåll som till sin yttre sinnliga sida wara konst-
närligt. Deß innehåll blir konstnärligt genom troperna, deß yttre
sida genom metren. Poesiens arter äro trenne: 1)Epos, symboliskt,
2) lyriken, allegoristt, och Z) dramat, i hwilket symbol och allegori
genomtränga hwarandra. J epos och lyriken kommer det företrä-
deswis an på ämnet, så att i epos handlingar och karakterer, ilyri-
ken tankar, stämningar och känslor äro hufwudsaken; i dramat är
icke ämnet hufwudsak, utan den i ämnet werkande idäm och endast
så wida i stoffet iden uppenbarar sig, har ämnet betydelse. Dramat
u) Utan twifwel kunna anmärkningar göras mot denna indelning
af de sköna konsterna; men det giswes wäl ingen punkt uti esthetiken, om
hwilken flera olika meningar hasiva uppstått; och hwarje mening kan
uppwisa grundade skäl. Ty konsterna stå i så många olika förhållande
till hwarandra, kunna i så många olika hänseende med hwarandra jem-
föras, att hwarje anordning alltid har något, som talar för den: ett klart
ben-is på konsternas inre enhet. —- Solger har rigtigt insett, att poesien
såsom den ideela konsten bildar en konstform specifikt olik de kvid ett be-
stämdt material dundna reela konsterna, och uttryckligen framhålles, att
språket icke år för poesien ett sramstållningsmedel i samma mening som
konsternas material för dem. J ösrigt återfinna wi uti denna indelning
samma metod, som wi uti de föregående delarna lärt känna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
