Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Det sublima
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det sublima. 49
begränsad af ett mått, dock synes omätlig. En kraft mätes ef-
ter motståndet; man föreställer sig derföre wid det dynamiskt
sublima ett möjligt motstånd wara fåfängt. Emedan kraften
är blind och yttrar sig i rörelsen, emedan rörelsen, der den hän-
synslöst frambryter-, werkar förstörande-, och slutligen emedan åskå-
daren inbegriper sig sjelf bland de emgifwande föremål, hwilka
af förstörelsen kunna träffas, så synes det dynamiskt sublima i
allmänhet såsom något fruktanswärdt.
Kraften kan stå i olika förhållande till sin organs massa.
På den lägsta graden är rörelsen en mekanisk, åstadkommen
genom kraften af en utifrånkommande påstötning, och massan år
derföre här det bestämmande, t. ex. wattenfall eller, inom en
högre sfer, folkwandringarna. På en högre grad (djurlifwet)
innebor kxaften i sin organ, står med den i omedelbar enhet och
werkar alltid som wild hänsynslös rörelse, men icke nödwändigt
genom massans storlek, wargen är t. ex. fruktanswärdare än
elefanten. På en tredje grad samlar kraften sig intensivt i det
inre, dock utan reflexion i sig; man kan icke der af det yttre sluta
till den inre kraften; kraft och organ stå sålunda i motsatt för-
hållande, det qualitativa blir öfwerwsigande«(ormens gadd, wissa
insekter). Detta kraftens olika förhållande till sin organ bestäm-
mer sig äfwen till en formåtskillnad, iöfiverensståmmelse med de
twå ofwannämnda formåtstillnaderna inom det sublima. Antin-
gen bryter kraften formens harmoni och utbildar, ware sig hos
ett helt slägte eller hos en individ, enskilda lemmar på hela or-
ganismens bekostnad, så att dessa genom det öfwermått af kraft,
som de antyda, och deras deraf beroende ensidiga utbildning ryc-
kas ur sitt sammanhang och störa det helas harmoniska enhet.
Deraf uppkommer ett fult, och här möter oß för första gången
fulheten; om den, såsom hår, wisar sig fruktanswärd, så att
den genom det intryck af fruktan, den wåcker, kommer oß att
glömma mißförhållandet, är den esthetisk. Krokodilen t. ex.är ful
genom sin gestalt, hwilken endast synes gjord för att samman-
fatta allt i det oerhörda swalget, så att detta organ, som enligt
lagarne för organismen skulle wara ett underordnadi, uppträder
Ljunggren, Esthet. System. Il. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
