- Project Runeberg -  Framställning af de förnämsta Esthetiska Systemerna / Andra Delen. Vischers system /
101

(1869) [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Det komiska

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Det komiska. 101

att söka sådana former, i hwilka den kan inarbeta sig i e’tt be-
gränsadt objekt och så komma närmare den esthetista enheten af
bild och ide. De grader, den genomlöper under denna rörelse
framåt, äro qnickhetens arter.

« a. Den abstrakta qnickheten framställer det blott
yttre förhållandet emellan innehåll och form; men den har sjelf
olika former, fortgående frän omedelbara till mera förmedlade.
Först bemägtigar den sig hivad som inom deß uttrycksmedel,
språket, närmast erbjuder sig: ordens ljndlikhetz deraf begag-
nar den sig för att frambringa en plötslig enhet emellan af-
lägsna föreställningar, den akustiska ordleken; t. ex.
Fahlcrantz’ bekanta "integer vites = inte ger wi the".

En annan form är menings-ordleken (Sinn-wortspiel)s,
hwilken icke mera begagnar sig af ordens ljudlikhet, utan af
deras mångtydighetz t. ex. Fahlcrantz’ yttrande om de tillstängda
dörrarne till universitetsbyggnaden, att äfwen de woro för-lästa
Till denna form hörer äfwen den equivoqua ordleken.

Uti en tredje form lemnar qnickheten äfwen det sinliga
sammanhang emellan föreställningarne, hwilket språket ännu
erbjöd genom ljuds och uttrycks-likhet, samt utbreder sig reflekte-
rande öfwer mängden af möjliga föreställningar och de olika
förhållande, hwilka dessa på grund af språklagarna kunna ingå,
wändande sig mot dessa lagar, så att den uti ett sammanhang
inkastar en motsägande led och dermed npphåfwer lagarne, på
samma gång den likwäl häller på dem; t. ex. madam Düdefs
sants yttrande om den pedantiske maschinmästaren Vauconson:
«jag håller wäd, att han gjort sig sjelf". Der störes samman-
hanget genom det inkastade objektet, som icke kan sammanfattas
till en föreställning med predikatet och likwäl här sammanfattas. .
Då här ej mera sinnes det samband, som berodde på språkets
sinliga sida, så bör detta slag af qnickhet wara träffande, hafwa
en mening, för att icke blifwa platt. Särdeles gäller detta, då
en allmän sats uttalas; när åter ett enskildt sinligt föremål
betecknas, behöfwes det mindre, så Lichtenbergs ofwanomtalta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:43:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fornamesth/2/0109.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free