Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Det komiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det komiska. 103
sig uppe, måste den öfwerflödaz den qualitativa bristen drifwer
still ett qvantitativt hopande af bilder.
c. Jronien. J den bildliga quickheten stod den skrat-
tande utom och öfwer det ntskrattade subjektet, och den fjerran
frän hemtade bilden underlades icke subjektet genom den komiska
läningsakten, utan war blott ett yttre medel för den träffande
spetsen. För att öfwerwinna dessa brister söker sig quickheten
en ny form, i hwilken den ingär i det åskådade subjektet och
icke mera frän fjerran häll hemtar en främmande föreställning
till deß förlöjligande. Den anknyter wid den möjlighet till
medwetande, som hos det fula subjektet slumrar, lägger under ·
detsamma sin egen werkliga besinning som folie, och det just i
den punkt, hwaruti subjektet förirrar sig, samt framställer sedan
subjektet säsom handlande med full besinning och i stället att
tadla, berömmer den skenbart, dock icke öfwerdrifwet, utan sint
och med mätta. Sä förberedes den punkt, pä bivilken plötsligen
framspringer motsägelsen emellan subjektets fulhet vch deß deri
slumrande medwetande ä ena sidan och det som folie underlagda
werkliga medwetandet ä andra. Detta är ironien, hwarmed
sälunda menas en skenbart berömmande, men i sjelfwa werket
tadlande framställning af ett i fulhet insnärjdt subjekt.
Jronien har twä former: antingen berömmer den de egen-
skaper, hwilka den will tadla, i det den underlägger dem moti-
ver, hwilkas haltlöshet just genom berömmet kommer i dagen,
eller ock tillägger den subjektet de motsatta goda egenskaperna.
Den förra formen är en renare, ty den åstadkommer lättare det
nödiga skenet af allwar och gär derjemte mera in uti subjektet
och löser deß egen besinning; egentligen är dock detta lättande af
stenfagra motivet det för subjektet smärtsammare, men just
emedan denna form gär in i subjektets inre, sä underlättar den
subjektets eget ingäende i sig och dermed äfwen deß sammangä-
ende med ironikernz derföre är denna form äfwen en mildare,
ehuru i sin mildhet straffande. Skoningslösare är deremot den
andra formen; ty det positiva omotiverade berömmet är kränkande
hän utan försoning och kan stegras ända till sarkasm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
