Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Det natursköna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sk-
Det naturstöna. 131
Mossorna, gräsen, ormbunkarna och till en del slingerwäri
terua göra endast i massa ett esthetiskt intryck, de synas som en
wäxtrikets sträfwan att taga jordriket i besittning och öfwerkläda
allt äfwen wäxtrikets egna fasta former. Redan buskagetgifwer
landskapet en mera energisk Prydnad.
De sjelfständigt sköna gestalterna inom wäxtriket äro trä-
den. Trenne typer kunna åtskiljas inom trädens klaß. Den
första har genom en sörherskande jättelik höjd och bredd en
sublim karakter; inen genom de skarpa konturerna, den fasta och
tjocka texturen, den afmätta teckningen och delarnes symmetriska
ställning får den en likhet med kristallens bundna form, hwilket
gör att denna typ strängt fängslar åskådarens sinne och icke med-
gifwer detta att förlöpa sig i aningens irrgångar. Hit höra den
warma zonens tråd: bananen, aloen, palmen m. fl. Ofiver denna
stela form kastar sig inom denna zon en yppig, glänsande, doft-
rik massa as slingerwäxter m. m., hwilket mildrar det stränga
i trädfornien och försätter sinnet i en frossande berusning. —
Den andra typen bewarar wäl skärpan, det bestämda måttet,
den allwarliga hällningen, men dessa hetska friare och uti mera
rörliga, wekare och tillfälligare former; denna typ löser och biu-
der sinnet på en gång, smälter behag och wärdighet samman i
ädel jemwigt. Hit hörer vegetationen i de warma länderna af
den tempererade zonen, såsom i Grekland och Jtalien. — Den
tredje typen är den, som wäcker en subjektiv, djupt upprörd
stämning. Antingen är den högeligen stel och styf, ehuru der-
jemte wäckande en känsla as en nppätsträfwande, men i sig sam-
manfattad kraft (sur, tall, bok) eller är den wek och stämmande
till wemodigt hänsmältande känslor (poppel, asp), eller ock för-
enar den begge motsatserna, dock sä, att det stela wisar sig i
några delar, och det weka i andra (ek, lind). — Skall en grupp
af träd wara skön, måste gruppen wara en enhet af motsatser;
äro träden af samma slag böra de derföre wara olika till ålder,
storlek, byggnad, färg, ställning. Det starka bör wara förenadt
med det weta, det mörka med det ljusa o. s. w., och det helas
konturer böra wisa ett wexelspel af hwarann supplerande linier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
