Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Fantasien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170 Fantasien.
arter efter grundformernas olika grader: sålunda har man en
objektivt sublim, en subjektivt sublim, en tragisk, en burlesk, en
qwick och en humoristisk fantasi. Nya serier bilda sig, om en
art af fantasi griper öfwer i en annan. Ju rikare en fantasi
är, desto flere grader eller tillochrned grundformer omfattar den.
—- En ny indelningsgrund lemna det naturstönas olika riken;
wi hafwa då en för landskapen, en för djur, en för det
allmänt menskliga och en för det historiska organiserad
fantasi. Äfwen dessa arter grena sig i underarter. Widare
uppkomma här tre olika serier, dels derigenom att en enskild
art eller underart griper öfwer i en annan (t. ex. föreningen
as den för landskapet organiserade med den för djur eller men-
niska), dels genom en förening af de föreliggande arterna med
första indelningens arter (t. ex. landskapsfantasien i förening
med den sublima, såsom i framställning af ödemarker-, stormar),,
och dels genom de så förbundna arternas och underarternas öf-
wergripande i hwarandra (så t· ex. år Schiller företrädeswis
organiserad för det subjektivt sublima och för ödet i historien
ehuru det äfwen lyckas honom att framställa folklif och kultur-
former, men då alltid bättre de drastiskt rörliga, såsom soldat-
lifwet i "Wallenftein", än de enkelt sköna, t. ex. landtlifwet i’
"Wilhelm Tell"). — Den tredje indelningsgrnnden hämtas från
fantasiens egna momenter, då wi, dock med förutsättning af den
hela och odelade fantasien i hwarje art, få: en fantasiart, som
hufwndsakligen grundar sig på åskådning och inbillningskraft,
den bildande; en på känsla och stämning sig grundande, den
sensitiva ("empsindende"); och en, som grundar sig på den egent-
liga fantasien såsom ren inre formwerksamhet eller dendiktande
fantasien. Den bildande är organiserad på ögat; den sensitiva
på örat; den diktande derernot är organiserad på alla sinnena,
fast såsom idealt satta, och emedan den icke lägger sig inågon-
dera af de ensidiga momenterna, så förenar den på andligt sätt
hos sig alla de andra formerna- Då emellertid seendet, på
hwillet den bildande fantasien är organiserad, kan wara antingen
ett mätande seende, d. ä. ett sådant, som genom ett beslöjadt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
