Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Fantasien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200 Fantasien.
blef modern. Denna form öfwergick senare i det blaserade sin-
nets frivolitet: ett tillstånd, hwilket är sä utsuget, att det icke
har allwar med nägon form eller nägot innehåll, hwilket upp-
offrar sammanhanget för sen qwickhet och dock icke har någon
glädje ät qwickhetenz det blaserade är den gräsliga motsägelsen
att icke njuta i njutningen, icke sörja i smärtan (.Heine). Äf-
wenledes upplöste sig romantiken i upptagandet och hopsamlans
det af alla främmande och hittillswarande former af fantasien,
hwaraf begreppet om en "werldslitteratur" och östs-ersättnings-
raferiet i Tyskland äro fymtomer.
Man kom dock till medwetande äswen om denna nya ikring,
och reflexionen eller rättare kritiken uppftälde den sanna upp-
giften för det sanna idealet. Men weta är ett och kunna ett
annat. Sä wäl kritikens skärpa, som massan af det samlade
kunskapsförrädet hämmar produktionen. Jngen tid wet bättre
hwad som bör göras och ingen är mindre i stånd att göra det.
Spår till ett blifwande bättre röjes dock. Jnom måleriet hafwa
tyskarne följt med poesiens nyß skildrade rörelser, studerat först
antiken, fä medeltidsidealet, men slutligen, inspirerade af de
italienska mästarnes frän flutet af medeltiden friare och större
former, gjort enskilda lyckliga grepp nr den omedelbara werklig-
heten. Häri blefwo de dock till en del öfwerträffade af frans-
männen (Horace Vernet, Delaroche m. fl.) och belgierna (Biöfve,
Gallait m. fl.). Musiken uttalade i mägtiga toner den nye
andens kamp (Beethowen), men sjönk sedan ned till prunk och
cffektsökeri. Poesien har företrädeswis i en episk form (romanen)
genom tyskar, engelsmän och fransmän upptagit och behandlat
det sociala lifwet i det moderna idealets anda; men i de ösriga
formerna as poesi har tendensen inträngt, hwilken genom det
ftosfartade intresse, den wäcker, är oesthetisk,- ehuru den ligger
nära till hands uti en oroligt fträfwande tid. En äkta esthe-
tisk företeelses är deremot fransmännens komiska talang, wäl abi-
strakt i karaktersbildningcn, men full af kraft att med snabb
blick fatta en social lifsfräga och på ett lefwande och spännande
sätt behandla den.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
