Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Byggnadskonsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
224 Byggnadskonsten.
planen är utkastad, lemnar konstnären den till handtwerkaren,
som rent mekaniskt twingar den på materialet, så att i denna
konst den konstnärliga tekniken sönderfaller i uppfinning och
utförande.
Men skall nu byggnaden kunna höjas till skön form, så
måste de båda förhållanden, i hwilka arkitekturen är beroende, det
ändatnålsstjenande och det struktiva, blifwa till esthetiska motiver.
Ändamålet är af olika slag allt efter den olika betydenhet, de
personer ega, för hioilka byggnadswerket är bestämdt: den fria,
öfwer lifwets nödtorft höjde privatpersonen, konnnunalpersonen,
den aflidne personen och den absoluta personen (palats, kommu-
nalbyggnad, grafmonument, tempel). Uppgiften att idet yttres
former wärdigt uttrycka detta ideala inre, befriar wäl icke arki-
tekturen från den dualism, som hör till deß wäsende, ty den är
och blir fortfarande tjenande; men tjensten blir en fri tjenst,
ty den nya uppgiften sätter fantasien i werksamhet, och hon
uppfinner ett werk, hwilket icke blott tillfredsställer ändamåls-
enligheten, utan äfwen har det skönas ideala öfwerflöd. Me-
deltidskyrkornas höga hwalf t. ex. äro ett rent öfwerflöd med
afseende på byggnadens egentliga ändamål. —- Men äfwen det
struktiva beroendet skall förwandlas i ett esthetiskt motiv. .Tyng-
den får icke längre wara en tryckande lag, utan måste inom
sig sjelf öfwerwinnas, voch det så, att ehuru tyngdlagens for-
dringar noga iakttagas, likwäl massorna, skenbart fria från sin "
tyngd, synas röra sig, resa sig och mötas, samlas i wissa punk-
ter, åter utbreda och slutligen sammansluta sig till en enhet, så
att man till slut får intrycket af en genom den allmänna weer-
werkan till ro kommen tyngd. Denna rörelse är derjemte en
liniernas (gränserna för massan) rörelse, de tyckas söka och fly
s hwarandra, och den utåt linierna löpande blickens bana synes
wara den bana, som linien sjelf genomlöper. Denna ombild-
ning genomtränger det hela såsom rythm i proportionerna; ty
arkitekturens hela skönhet består liksom musikens i blotta pro-
portioner. De förändringar, som åstadkommas genom att så-
lunda lis ingjutes i det stela och tunga, äro derföre icke blott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
