Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Musiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Musiken. 297
liga grunden till de åtskillnader, i hwilka tonkonstens formlif
rörer sig. ,
Den grundmotsats, som beherskar känslans hela lif, är
motsatsen af lust och olust; den förhåller sig till de andra
motsatserna som wäsen till företeelse. Men en hwar af dessa-
är något specifikt, om hwilket icke kan sågas, att den genom ett
af sina momentet uttrycker lust, genom ett annat smärta; en-
dast i deras förening och totalrörelse äro de den inre själsap-
parat, i hwilken lust och olust hafwa sitt lif. J denna grund-
motsats finner man något analogt till medwetandets söndring
as subjekt och objekt; särdeles röjes detta i olusten, der den
sientliga stöten hotar att rycka känslan ut ur deß medwetslöshet.
Men kontra-stöten mot det yttre objektets stöt är i olusten
ännu icke medwetande, utan är ännu känsla, är dunkel antithes.
Stegras den, så stegras den icke till medwetande, utan till a ffekt,
hwarmed menas en känslans stegring ända derhän, att den hotar
att swålla öfwer bräddarne. Afsekten står på öfwergången från
känsla till wilja, men hör ännu till den förra. De förhållanden,
i hwilka lust och olust kunna blandas med hwarandra, äro lika
så oändliga, som de förhållanden, i hwilka det omätbart mång-
sidiga subjektet kan stå till objektet. J hwarje stämning her-
skar antingen lust eller olust, men icke absolut; blandning och
derföre ett drag af wemod är den luttrade känslans allmänna
karakter.
Gå wi widare för att sinna de öfriga underordnade åtskill-
naderna, så se wi, att då den enskilda stämningen år ett blott
med sig sjelf lika blandningsförhållande af lust och olust, hwil-
ket har sitt egendomliga och slutna lif, så måste detta lifsför-
lopp förutsätta en delning i momentet och en qvantitativ åt-
skillnad emellan dem. Swårigheten består uti att kunna så en
föreställning om detta känslans lis; då emellertid, såsom wi
framdeles få se, tonswängniugar tjena till nttryckandet as detta
inre, så tyckes att känslan sjelf måtte wam ett lif af swångs
ningar. Nu kan man wäl icke om anden säga, att den rörer
sig i swängningarz men wi hafwa icke något annat ord, ingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
