Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Poesien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Poesien 375
liga fördjupade intresse-, som personligheten och deß lifslopp
wnnnit för den moderne anden: framförallt är det kärleken, som
för os; står i så allroarligt sammanhang med hela menniskans ut-
roeckling, och hwilken gör, att wi i lustspelet roilja hafrva en span-
nande sentimental grundton. Pä grund af den större eller min-
dre intensitet, som denna allwarliga sida har, uppkommer en skil-
nad emellan "werk, som mera närma sig tragediers med lyckligt
sint, och dem, som röra sig i ett mera rent komiskt element: så stå
t. ex. Shakspearecs "Köpmanen i Venedig", "Mycket roäsen för
ingenting", "Cymbeline", "Stormen" m. fl. ·genom allwareto
styrka och utsträckning närmare det nyszniimnda slaget af trage-
die; i «Trettondagsafton", Som ni behagar« är det komiska
starkare, ehuru en rörande-, sentimental ton löper igenom det hela;
rent komiska äro "Kärt beswär förgäfwes", "Så tuktas en arg-
bigga", "Sommarnattsdrönrmen".
Slutligen återstår att tillse indelningarnes förhållande till
det tekniskas hafroudformer. Här möter oß genast en bi-indel-
ning, beroende deraf att inom komedien den naiva posien spelar
en wigtig roll. Man har nemligen ett folklustspel, som stäl-
ler sig helt och hållet på det burleskas grund; objektiviteten gär »
här sa längt, att talet kan umbäras och pantomimen blir till-
räcklig; ja, med talet hafwa i folklnstspelet många förstörande
elementet inträngt. Konstpoesien är mera främmande för
burlesken, dock upptager hon den inom en art af litet omfång:
farcen, som med slående korthet utwecklar en komisk situation.
De gamles satyrdrama motsvarar denna form. —- Men i öfrigt
drager sig burlesken, qwickheten reh humorn iobestämbarasförhäls
landen genom de olika arterna af komedien, och närmare kan
ingenting bestämmas, än att intrig-lustspelet höter mera till
qwiekheten, och karakter-lustspelet (men ej det, der karaktererna
behandlas typiskt som hos Moliere) mera till humorn, samt att
humorn, hivad ftylmotsatserna angår, har sin bestämdt anwisade
plats i den idealkomiska rigtningens fantastiska fabel (Aristofanes)
och här tillika uttalar sig iddet burleskas form.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
