Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IX
uppräknas några (i detta arbete citerade) exempel, af
hvilka ett par nu äro okända. De sägas förekomma i
»städernas hvardagstah.
Uti »Om svenskan som skriftspråk» (1897) har G.
Cederschiöld s. 165 uti förbigående yttrat sig om
ifrågavarande namnuttryck, som han belyser med exempel,
delvis från Rydqvist, delvis nya (citeras i det följande). Han
karakteriserar dem såsom utmärkande för samtalsspråket
i motsats till normalprosan samt opponerar sig med rätta
mot Rydqvists snäfva begränsning af deras utbredning.
Nu citerade uttalanden torde vara det
väsentligaste, som af föregående författare meddelats rörande
mitt ämne.1)
Motsvarande företeelser i andra språk ha varit
föremål för större uppmärksamhet. Jag erkänner särskildt
min förbindelse till flere författare, som — i allmänhet
knapphändigt — afhandlat tyska eller danska
motstycken och förebilder2) till de uttryck jag sökt belysa.
Med afseende på ämnets begränsning och disposition
har jag dock ej kunnat taga någon af dem till mönster. —
Främst bland de framställningar, som gälla tyskan, må
nämnas W. Wackernagels utförliga och grundliga, fastän något
svåröfverskådliga undersökning »Die deutschen
Appellativ-namen» (Kleinere Schriften 3, s. 59—177; ur Germania 4
och 5 (1859, 1860)). Vidare må citeras: Mtinz,
»Taufna-men als Gattungsnamen in spriclnvörtlichen Redensarten
Nassaus» (i Annalen des Vereins fiir nassauische
Alter-thumskunde 1870, s. 88—112), Albrecht, »Eigennamen als
Gattungsnamen» (i DieLeipzigerMundarts. 36 — 40(1881)),
»Namen von Personen in appellativer Anwendung» (i Göt
’) Uti en uppsats i »Från filologiska föreningen i Lund» (1897)
har jag förut behandlat den sekundära användningen af Petter, Pär
och Pelle. — Se äfven R. Saxén i Finsk tidskrift 48: 260 f. (1900) och
R. Nordenstreng Därs. 52: 394 (1902).
*) Stundom med afseende äfven på andra språk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
