Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förnamn - Johannes, Johan, Joga(r), Jan, Janne, Jon, John, Jöns, Jösse, Jusse, Jutte, Jödde, Juck, Jens, Hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— ii 6 —
Franzén 4: 167 (1832; efter Wessel; orig.:
»Taa-benakke»). Agrell, Från land och stad 71 (1884).
Jöns Kristian. Eufemism för Jesus Kristus. »Kossijäns
Kreschans namm.» Rönnebergs h., Skå. E. Wigström
i Landsm. VIII. 2: 89 (1891). Se BPN 143.
Jöns Mutare. Personifikation af mutor1). »Thet [ett
citeradt lagbud] är en warnagle för falskheet, för
ty Jöns mutare kan mykit göra och åstadh komma,
at en orett span, tunna . . merkes med stadzens
märcke.» O. Petri(?), Lagkommentar (utg. af Björling) 14
(c. 1540). »Aff tlftet Folk, som til krigzbruuk till land
eller wattn dugeligst äre och vtnämpde bliffue, aff
them tage the [d. v. s. fogdarna] mutor och
skän-cker, latendes så bliffue hemme . . Szå wele wij . . warne
tich och andre wåre Fougter i thenn Landzänden, Szå
och the gode menn aff Frälset som länen haffue, att
the icke låte Jens Muiere j thenn motten vtsticke them
ögerne.» Gustaf I i Registraturet 16: 775 (1544).
»Oss ffructher at Jönss Mutare giör mykit til saken
[d. v. s. därtill att fogdarna låta muta sig].» Dens.
i Handlingar till upplysning af Finlands häfder 1:
300 (1546).
Uttrycket bör väl uppfattas såsom en svensk
motsvarighet till det tyska Hans Schenke (se under
Hans Skänke). Måhända är det ett försök att tolka
den anförda tyska namnbildningen.
Såsom senare led i ssgrna
Buska-Jöns »Buskarnas Jöns.»
1) Lätting, lurifax? »Boskajens.» N. Åsbo och
Onsjö h. i Skå. Rietz 47 (»Jöns, som ligger bak
buskarne eller gömmer sig der»). Jfr dock följande
uttalande af Np angående språkbruket i Onsjö och Frosta
h.: »Omöjligt vore väl icke, att någon skulle kunna
’) Jfr förf. i Arkiv för nordisk filologi 18: 130.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
