Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förnamn - Lars (Las), Lasse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 157 —■
Lasse.
i) Dräng, betjänt, lakej. »Anders [en lärgosse,
som tages från sitt arbete för att springa ärenden]
Verkgesällen svär som en gast ute i garfveriet, för det
blir aldrig något arbete af — bara för att man skall
vara ’Lasse’.» F. Hedberg, Min hustru vill så ha det
6 (1857). »Hvad? håller du [en flicka] inte god min
med Andersson längre? .. Sällan! Sådander lasse! .. .
Nej tacka vill jag militärer då.» Dens., Frivilliga och
motvilliga 61 (1864; hör möjligen till 2.). »Ser jag ut som
en hyrlakej, jag? Hvasa? Kan di ta’ mig för en lasse, he?»
Dens., Under utställningen 71 (1866). »’Lassen’ — på
svenska uppassaren [Karlbergsspråk].» Nordensvan,
Penseldrag 123 (1883). »Jag skall vara din lasse, häng
på mig, Ettan [namn].» M. Roos, Familjen Verle
352 (1889; anslutning till lass?). »’Om Marta bara
säger ifrån, ska’ jag göra allt hvad du vill!’ förklarade
skolynglingen Fritz . . ’jag ska’ vara din ’lasse’ hela aftonen’.»
Dens., Önskekransen 71 (1892). »Han . . klappade mej
på axeln, som om jag varit en lasse å inte den jag ä.»
Janson, I all enkelhet 184 (1896; Stockholmsspråk). —
I pluralis: »Bättre damer och herrar . . ha på sina
Lassars hufvuden endast cylinderhattar.» G. Lundström i
Figaro 1890, nr 20, s. 2. —I öfversättning från tyskan:
»Augusta. Vi tarfligt folk, vi kan inte bestå oss me’
några grefvar te vänner, vi inte. Michalsky. Vi far
allt hålla oss te lassarna, vi.» Sv. öfvers, af
Suder-mann, Ara 31 (1890; t. orig.: »Wir müssen uns an die
Levkaien halten»].
Lasse i betydelsen betjänt är framför allt brukligt
i Sthm (märk att de citerade skrifterna i allmänhet torde
återgifva hufvudstadsspråk). Det kännes från den
moderna stockholmskan af Bjk och Nordl. Det
Norden-svanska exemplet här ofvan bestyrkes af Gr, enligt
hvilkens lista Lasse än i dag på Karlberg betecknar
»bor-stis».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
