Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förnamn - Margreta, Greta, Maret (Magga?)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 181 —
»Mitt Namn är Margaretha,
Thet skönesta man kan vpleta.»
Alle Bedlegrannas Spegel 5 (1649).
I formen »Magritta» ingår det som senare led i
den mindre vackra ssgn
»Skitta-Magritta». Skå. I barnrimmet:
»Va ska hon hitta?
Skitta Magritta.»
(Mm). Vanligen: Anna Margreta (rim: heta).
Greta.
Såsom namn på den 20 Juli — en af den regniga
fruntimmersveckans dagar —i det personifierande talesättet
»Greta väter i nöten». Sibyllæ Spådom, Bonde-Practica
(1703) enl. Hildebrandsson i ATS VII. 2: 46. Afzelius,
Sv. Folkets Sago-Häfder 3: 153 (1841). — Smål, Hal.,
Vgl. enl. Hildebrandsson i ATS VII. 2: 46 (1884).
Ingår såsom första led i
» Gretäpiss-nyt». Namn på den 20 Juli (förutsätter, att
denna dag är regnig, då nötskörden anses bli klen).
Gotl. (Sbm). Jfr de tyska uttrycken: »Von
wurmstichi-gen Haselnüssen sagt der Landmann: dao hät fül-Grèt
inschät’n.» Altmark. Se Danneil 261. »Sanct-Margareth
pisst in de Nöt.» Holstein. Se Eckart 347.
Såsom typiskt namn påträffas Greta någon gång.
»Thenne Stehn [den kyskhetspröfvande Gagates] tienar
wäl thenne tijdh the glatte Greter til proff, som hålla
sigh så sempertijneske medh hååret.» Forsius,
Minero-graphia 170 (c. 1613). »I vackra Gretor, Noror och
Annickor, som i det behageliga mörkret upsöken Edra
Pellar, Nissar och Larsar.» Dalin, Vitt. VIII. 2: 187
(c. 1750). »Skrifva som en koksa, som en — riktig
Greta.» G. Lundström i Figaro 1889, nr 41, s. 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
