Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förnamn - Petter, Peder, Pär, Pjär, Pelle, Pirre, Pekka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 240 —■
heta sten i sjön.» Ögl. Hildebrandsson i ATS VII. 2:
38 (1884). Gbg (Bjk). »Petter Katt kastar den hete
stenen i vattnen (eller i sjön).» Smål. m. fl. provinser,
(förf.). »För Peter Katt lyfter vintern på sin hatt.» Skå.
E. Wigström, Folkdiktning i: 127(1880). »Pitter katt.»
Reng i Skytts h. (Som.; äfven »Pitter katted»). I
Sdml. Petrus Katt (se Södermani. 8: 90 (1895)). Jfr:
»Petr. Cathedr. som sägs kasta den heete Stenen i
Watt-nen.» Rålamb, Adelig Öfning 13: 39 (1690). Uttrycket
har sin motsvarighet i tyskan: »Sant Peter smitt en
heeten Steen int Water.» Holstein (se Schütze 3: 207,
Eckart 400). Jfr Pär-hete-sten och Pär i stolen..
Petter-Klas. Membrum virile. Hal. (Törnq.). Jfr Petter
4, »Petter-Danjeh, Petter-Niklas 1, Lille-Petter 2.
Petter Målare. Se Pär Målare (Carléns uppl. af
Bellman 2: 115, not af utgifvaren (1861)).
Petter-Niklas.
1) Membrum virile. Värml. (Nn), Fryksdalen i
Värml. (J. Magnusson i Landsm. II. 2: 53:
»pette-nekkläs 1. petäneklas»), Grafva och Brunskog i Värml.,
(Sam., Dalb.), Nke (T. Er.), Uppl. (Schag.), Upps.
(Bjk, Gr), Sthm (Bjk, Gr, Nordh), M. Boh. (Ldkt), Vgl.
(Belfr., La). »Petter-Necklas.» Vänersborgstr. (West.).
Gbg (Bjk, Waltm.). »Petter-Neklas.» Ydre i Ögl.
(Rääf, Ydre-målet 63 (1859), Ny). Smål. (Hellq., Norh),
Kalmar (Hass.), Torsås i Kalmar 1. (Stj.), Öl. (Engst.),
Blek. (Törng.), Harj. h. i Skå. (N. An). »Pättar-Niklas.»
Lau på Göth (J. Kn). Finl. (Sv. Landsmålsför. i Hfs;
»allmänt»). Allmänt enl. R. Bg., S. Bg., Hdg, K. E.
J., Lbg. — Äfven »Peter Niklas metkrok». (Ulr.).
Eufemism, som fått sin form på grund af
anslutning till ett obscent appellativum (se Rietz 503). Jfr
det i Westfalen förekommande Peter (se Woeste,
Wörterbuch der westfälischen Mundart 197) samt det i
äldre tysk litteratur (se Wackernagel 154) påträffade
Petermann med samma betydelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
