Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12. Ramunder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
16.
Ramunder lastad’ til skeppen siu,
Med gull och ädla stenar,
Och Ramunder segla alt öfver den siö,
Och in på keysarens lande.
”Nu är’ vi komne här,” sade Ramunder,
”Nu ha vi bättre lärdt,” sade Ramunder den Unga.
17.
Ramunder kasta sitt anckar på grund,
Och bryggan på snöhvitan sand,
Det var Ramunder första man,
Som uppå landet månd’ springa.
”Våga icke fler?” sade Ramunder,
”Våga intet mer?” sade Ramunder den Unga.
18.
Ramunder gick sig på borggården in,
Där de lekte båll och gulltärning,
Alla förskräcktes för Ramunders skinn,
Och för hans grymma gebärder.
”Vacker lek är det,” sade Ramunder,
”Får iag leka med?” sade Ramunder den Unga.
19.
Keysaren ut genom fönstret såg,
Med ånger och sorgfullt mode.
”Hvad äret för en kämpe uppå vår gård,
”Som är uprunnen så stor ?” —
”Det är nu allaredan tid,” sade Ramunder,
”Jag har lust att hårdra dig!” sade Ramunder den Unga.
20.
Ramunder slog sina händer ihop,
Att husen de skakad’ och ristes:
”Hvad hafver iag så illa giordt,
”At iag hos dig ej kan vistas?” —
”Kom du ner til mej,” sade Ramunder,
”Jag har lust att leka med dej,” sade Ramunder den Unga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
