94. Fru Gunnil och Elof Väktare.

Ur Kongl. Bibliothekets i Stockholm handskrift MS., der den benämnes: En Gamal wijsa om En drottnig på Borgholm som bortslepte fångarne medan konungen var borta huarföre Elof fångavekteren drapen blef. Denna påteckning är af en annan hand än sjelfva visan; äfvenså flera uti denna sednare gjorde förändringar och rättelser. Utgifv. har, i de flesta fall, bibehållit den ursprungliga uppteckningen. — Sången synes hafva någon historisk grund; åtminstone finnas de deri förekommande namnen ännu på Öland. * <poem>1. Konungen skulle till ledingen fara, Och Fru Gunnil skulle hemma vara. Men Gud gifver siälen god nadhe!</poem> <poem>2. Fru Gunnil beställer en badstuf hasteligh, Och Eluff vechter biuder hon till sigh. Men Gud gifver siälen god nådhe!</poem> <poem>3. Hon skiäncker Eluff vechter både miöd och vijn, Så somnar han neder på händer sin. Men Gud gifver själen. m. m.</poem> <poem>4. Eluff vechter drack aff dhen miöden så varm, Fru Gunnil tager nycklarna aff hans arm.</poem>